/-------/
--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

J21 A21 J21A A21A   SAAB21                Notis 2

Jaktflygplan attackflygplan
Svensk jakt med “vässad” profil

J21A från F15
Större bild




J21 från F9





J21A Kabin
Större bild





Raketer ersätter bomber





 

I ramavtalet mellan KFF och SAAB från 1940 ingick överenskommelse om utveckling av ett nytt jaktflygplan.
Under 1941 bearbetade SAAB tillsammans med KFF alternativa lösningar till det nya jaktflygplanet. Kraven från Flygvapnet var höga då det gällde sikten för föraren, manöverförmågan, prestanda och inte minst beväpningen som skulle vara kraftig.

Valet av motor var också en viktig fråga som måste lösas. Efter förhandlingar mellan KFF och det tyska företaget Daimler Benz lyckades KFF slutligen få licensrätt för tillverkningen av företagets nyutvecklade Daimler Benz DB605 på 1475 hk.

SAAB:s förslag blev ett okonventionellt flygplan med motorn placerad bakom föraren och med en påskjutande propeller. Flygplanet fick typbeteckningen J21.
Stjärtpartiet byggdes upp på två bommar fästade i mittvingen. Förarens sikt framåt och uppåt blev mycket väl tillgodosedd. Beväpningen, automatkanoner (akan), fick bra placering i flygkroppens nosparti liksom i främre delen av respektive stjärtbom. Landstället med noshjulställ var helt infällbart i främre delen av stjärtbommarna respektive i flygplannosen.

Förarkabinen försågs med en nyutvecklad krutdriven katapultstol för uthopp med säker frigång till roterande propeller, pansarskydd bakom förarstolen och skottsäker frontruta (siktruta) i kabinöverbyggnaden samt skottsäker bränsletank bakom föraren.

Vissa problemområden fordrade sin lösning före godkännande av detta okonventionella flygplan:

• Hur skulle kylningen för den vätskekylda motorn kunna tillgodoses vid markkörning då den skjutande propellern inte kunde ge någon kylluft till kylarna genom deras placering i vingen framför propellern?

• Skulle katapultstolen ge tillräcklig säkerhet för att inte föraren vid uthopp skulle sargas av propellern?

• Hur skulle noshjulstället fungera?

Problemområdena kunde så småningom lösas.

• Kylningen vid markkörning tillgodosågs med en fläkt i vardera vingen, som via en speciell växellåda drevs av flygplanmotorn då landningsstället var utfällt

• Mark- och flygprov med katapultstolen bekräftade att föraren fick tillräcklig frigång till propellern vid en eventuell utskjutning

• Markprov med landställsrigg och prov med ett noshjulsutrustat flygplan Sk14 resulterade i godkänt utförande. Det styrbara noshjulets jazzdämpare krävde många ändringar för att dämparen skulle få acceptabel funktion

Beträffande kylningen av motorn vid markkörning gav markkylanläggningen otillräcklig kylning vid höga ytterluftstemperaturer (>20°C). Därför inrättades, på uppställningsplatserna på respektive division, en rörslinga med vatten som vid behov kunde sprutas in genom vätskekylarna för nedkylning av motorn till acceptabel temperatur före kupering.

Flygplan 21 var, trots den nämnda extra arbetsinsatsen vid markbetjäning, ett mycket robust och omtyckt flygplan. Det var lättfluget och noshjulsstället underlättade landning och körning på marken. Dessutom var sikten från förarkabinen den bästa tänkbara. Manöveregenskaperna var, efter dåtidens luftstridsmått, mycket goda. Förarens placering alldeles bakom huvuddelen av vapnen i nosen gav god träffsäkerhet.

Tillverkningen
Den första provflygningen med Saab 21 ägde rum den 30 juli 1943. Totalt tillverkades 302 flygplan i tre versioner:

• 59 J 21A-1, (grundversion), med kombinerad mittvingklaff och kylklaffar för motorns vätske- och oljekylare. Denna version var utrustad med fjärrkompass FKA-1, ursprungligen framtagen för B17.
  Levererades dec 1945 - dec 1946

• 124 J 21A-2 med separat mittvingklaff och separata kylklaffar för motorns vätske- och oljekylare. Denna version fick en nyutvecklad kurshorisontanläggning KH-1 (AGA).
  Levererades juli 1946 - nov 1947

• 119 A-2/A-3 attackbeväpnad version.
   Kompletterad med vingtankar på vardera 400 liter
   Levererades maj 1947 - jan 1949

Beväpningen varierade mellan versionerna:

• J21A-1 hade en 20mm akan typ Hispano och två 13,2 mm ksp placerade i nosen Dessutom en 13,2 mm ksp i främre delen av vardera stjärtbommen. Siktning med reflexsikte m/37.

• J21A-2, A-3, Hispanokanonen utbytt mot en 20 mm Bofors, men i övrigt fyra stycken 13,2 mm ksp som i A1. Automatiskt reflexsikte K-14 infört.

• J21-A3 A21A Attackversionen. Samma beväpning som 21-A2 men Sikte K-14 kompletterades med bombsikte BT-9 (Saab)

A21A kunde även bära en 600 kg bomb (alternativt 500 eller 250 kg) placerad under mittvingen, dessutom fyra 50 kg bomber under vardera yttervingen. Som alternativ till bomber kunde två 18cm raketer och åtta 14,4cm raketer medföras.

Det är värt att notera att Saab redan i april 1945 föreslog införande av ett automatiskt jaktsikte baserat på ekoradioprincipen. Tillkommande utrustning som skulle placeras i bommarna.

Denna typ av sikte infördes i flygvapnet först 1956 med J34 Hunter och radaravståndsmätare PE-46. 
I USAF infördes ett sikte med denna princip 1951 med Gunsight A-1CM.

Avveckling
Propellerversionen av FPL21 avvecklades slutligen1954 och ersattes av jetflygplan.
 

Elsystem: 24V DC

Avionik:

• Flygradio FR-5  Ersatt med FR-8/4 1948 och FR-8/8 1951

• Fjärrkompass FKA-1  version A-1

• Kurshorisont KH-1      version A-2 och A-3

• Gyroreflexsikte K-14  version A-2 och A-3

• Bombsikte BT-9         version A-3 

Vapeninstallation i FPL 21 A-3. Handhavande

Skrivet av: Stig Hertze

Källor:

• Det Bevingade Verket, FMV Huvudavd. för flygmateriel

• Flygteknik under 100 år, SMR och FTF 2003

• Svenska Flygplan L Andersson, Allt om Hobby 1990

• SAAB Hans G Andersson Bevingade Ord Förlag 1990

• Flyghistorisk Revy nr 29 SAAB 21 SSF 1981

• Flyginstrument på Malmen

• Saab arkiv

Senast uppdaterad: 2012-12-09