Operativ Tidsperiod


            /---------------------------------2004

---|----|----|----|----|----|----|----|----|--
 1950      1960      1970      1980      1990

 


Radiosändare Fmr-10

 

Radiosändare FMR-10
Radiosändare Fmr-10

 

 

 

Sändaranläggningen
Sändaranläggningen

 

Fmr-10 riktantenn
Fmr-10 riktantenn

Bakgrund

1957 beställde det svenska flygvapnet en kraftig sändare från Rohde & Schwarz som fick benämningen Radiosändare Fmr-10. Den arbetade på VHF-bandet 100-156 MHz och var först amplitudmodulerad (AM) men modifierades senare till fasmodulation (FM). Den hade en uteffekt på 10 kW och riktantenner med en förstärkning i huvudloben på 11 dB som gav en riktad fältstyrka av 100 kW. De första sändarna anslöts till Lfc m/50 för talsamband mellan mark och flygplan. Den höga uteffekten var avsedd att överbrygga förväntad fientlig störsändning.

 

När styrdatasystemet utvecklades beslöts att Radiosändare Fmr-10 skulle bli systemets radiostation. Det beställdes 41 st sändare med riktantenner som installerades utmed den svenska Östersjökusten

 

Under den första utprovningsverksamheten stod det klart att datasändning med amplitudmodulering inte gick bra. Detta fick till följd att radiosändare Fmr-10 modifierades med en ny oscillator för fasmodulering som tagits fram av SRT (samma som i Radiostation RK-02).

 

Uppbyggnad

Radiosändare Fmr-10 var en kommersiell hyllvara som tagits fram för rundradiobruk i Tyskland.

Den bestod av 7 st. 19” stativ och innehöll följande 4 huvuddelar:

  • 70 W-del

  • 1 kW-del

  • 10 kW-del

  • Antennkopplingsdel

Med omkopplare på stationens ovansida kunde respektive sändardel anslutas till antennen. 70 W-delen kunde anslutas till 10 kW-delen och då erhölls en uteffekt av 2 kW till antennen. Som reservfunktion kunde en annan typ av sändare anslutas till 1 kW delen och upprätthålla styrdatafunktionen. För detta ändamål kunde radiostationerna RK-02 och Fmr-7 användas.

 

Radiosändare Fmr-10 var installerad i en betonggjuten bunker där det utöver sändaren även fanns styrdataenheter, transmissionsutrustning och reservkraft. Anläggningarna låg oftast ensligt belägna och var mycket hemliga.

 

Underhåll

Underhållet sköttes under huvuddelen av tiden av specialister inom respektive teknikområde. Av arbetsskyddsmässiga krav var det alltid två personer närvarande vid varje underhållstillfälle. Kårandan var stark och en radiotekniker fick inte sköta underhållet på transmissionsutrustningen.

 

Under huvuddelen av drifttiden utfördes tidsbundna tillsyner vilket för sändaren tog en vecka.  Många är historierna om underhållet på Fmr-10 anläggningarna.

 

Mot slutet ersattes de tidsbundna tillsynerna med "vid behovsunderhåll". Detta beslut medförde att underhållet dramatiskt minskade.

 

CVA:s roll

Personal från CVA deltog i leveranskontrollerna i Tyskland som startade under slutet av 50-talet samt deltog som tekniska konsulter vid installation, driftsättning och modifieringar under utrustningens hela livstid. Utöver detta var CVA tekniskt underhållsstöd och huvudverkstad.

 

Avveckling

Styrdatasystemet och sändare Fmr-10 fanns kvar ända tills att flygplan JA37 togs ur operativ funktion. Detta inträffade 2004 och utrustningens operativa drifttid från den 1:a installationen 1958 blev alltså 46 år.

 

Tekniska data

Frekvensområde

100-156 MHz

Frekvensnoggrannhet

 ± 50 PPM

Vågtyper

A1, A2, A3, F2 och F3

Uteffekt

 70 W, 1 kW och 10 kW

Dämpning av övertoner

45 dB

 

För mer information se  Svenska flygvapnets styrdatasystem

 

Skrivet av: Arne Larsson

 

Källor: Dokument vid FFV/CVA och Krigsarkivet
Senast uppdaterad: 2013-03-26