Avionikens uppgifter var i princip att samla in, bearbeta och presentera
information för föraren och att automatiskt styra ett flertal funktioner
J35F var
tillsammans med
J35B och
J35D flygvapnets första systemflygplan. Med detta avsåg man att alla
de olika systemenheterna var samordnade till ett avioniksystem genom en
central beräknings- och integrationsenhet - en analog datacentral.
På detta sätt uppnåddes ett, på flygföraren starkt fokuserat
presentations- och manövreringssystem för flygplanets totalfunktion.
J35F byggde sin systemutformning nästan
helt på J35D och formades för taktiken med
direktanfall med radar- och IR-målsökande jaktrobotar.
Därmed uppfylldes fullt ut ÖB:s doktrin från 1954 att:
”fiendens bombflygplan, kommande på hög
höjd måste kunna mötas tidigt och bekämpas av jaktflygplan med
framifrånvapen”
Som andrahandstaktik kunde hundkurveanfall genomföras med jaktrobotar
samt jaktkurveanfall med automatkanon.
Det speciella direktanfallet med jaktrobotar krävde en ytterligare
förbättrad siktesradar och ett ännu mer utvecklat sikte än i J35D i
vilka även kompletterande avionik för slavningar och prepareringar av
robotarna före avfyring ingick
Avioniksystemet i J35F utformades i två snarlika delversioner.
-
J35F1, den första delversionen var utan IR spanare.
-
J35F2,
andra delversionen
var försedd med IR-spanare.
Avioniken i J35F moderniserades efter hand med bl a bättre flygradio i
två omgångar, med stallvarningssystem och med modifierad styrautomat och
radar.
Ytterligare förbättringar i J35F2 blev en ny version
J35J
med förbättrat flyglägesinstrument, siktesradar och sikte, ny
civil SSR- och IK-transponder samt Luftdataenhet.
Vill du veta mera, klicka här
Se även
Avionikutvecklingen i Flygvapnet 1936-1990
Skrivet av Göran Hawée
Senast
uppdaterad 2010-01-31
|