 En typ av Bomb- och Attackflygplan, TU-26 (Tu-22M) Backfire för överljudsfart som skulle bekämpas med J35F Större bild.

J35F1 med RB27 under kroppen och RB28, en under vardera vingen
 J35F2 med RB27 och RB28 som J35F1 ovan. Notera IR-spanaren under nosen.
Data Prestanda | Motor | RM-6C | Dragkraft | 5845kp | Med EBK 67 | 7880kp | Spännvidd | 9,42m | Längd | 15,34m | Höjd | 3,89m | Tomvikt | 8282kg | Bränsle int | 2865l | Bränsle i 2 FT | 1050 l | Startvikt | 10462kg | Med 2 FT | 11482kg | Max startvikt: | Jaktuppdrag | 11714kg | Attackuppdrag | 12016kg | Max fart | M 2,2 | Startsträcka *) | 1360m/1870m | Med EBK *) | 900m/1230m | Landnings- sträcka **) | 1220m (u skärm) | Landnings- sträcka **) | 850m (m skärm) | *) Utan FT / max startvikt | **) Min bränsle |
Beväpningsalternativ

J35F med RB27 och/eller RB28 och/eller RB24B (från 1978 RB24J) samt AKAN för jaktuppdrag. Större bild.
 J35F med RB27 och/eller RB28 och/eller RB24B (från 1978 RB24J) och AKAN samt två FT för jaktuppdrag Större bild.

J35F med ARAK, JRAK och AKAN för attackuppdrag Större bild.
 J35F med ARAK och AKAN samt två FT för attackuppdrag Större bild. | BakgrundEfter leveranserna av J35D, var det dags för tillverkning av 230 st J35F. Bakgrunden till flygplanets systemutformning var som för J35D, att söka bekämpa bombflygplan på hög höjd vars fartresurser, från början av 1970-talet hade ökat till M 2.0.
Sverige och Kungliga Flygförvaltningen KFF hade, med ett avtal från 1952 om teknologiskt utbyte mellan Sverige och USA som grund, under slutet av 1950-talet lyckats få köpa ett helt nytt flygburet robotsystem från USA. Dessa Falcon-robotar, i Sverige benämnda RB27 och RB28 var av två versioner, en med radarmålsökare och en med IR-målsökare. Robotarnas målsökarkapacitet medgav anfall i alla riktningar mot målet. För robotslavning och preparering ingick även RB-hjälpapparater.
J35F blev därmed utrustade som det från början var tänkt för Draken, med avionik och vapen för anfall mot stora mål på mötande kurs i alla väder och i mörker. Tillverkning och leveranser
Grundflygplanet var i stort lika som J35D men hade en mer omfattande avionik och utrymmet för en av automatkanonerna måste nyttjas för delar av siktesradarn och robotbeväpningens hjälpavionik. Flygplanet betecknades under projektstadiet för J35B3, vilket senare ändrades till J35F, som flög i provserieutförande första gången 22 december 1961. Under utprovningen av J35F avioniksystem nyttjades 7 provflygplan av de 13 i den specifika provserien, bl a utfördes ett stort antal skarpa robotskott. Vid leveranserna från Saab hade alla flygplan den planerade utrustningen. Under tillverkningen av de första flygplanen anskaffades en IR-spanare med följefunktion som komplement till siktesradarn. IR-spanaren och integreringen av denne med radarn medförde sådana taktiska skillnader att J35F utan IR-spanare benämndes J35F1 och flygplan med utrustningen benämndes J35F2.
J35F1 tillverkades i 100 exemplar. Av dessa levererades 47 exemplar till F13 under perioden maj 1965 till november 1966 och 42 flygplan till F1 under tiden oktober 1966 till september 1967. De sista 11 J35F1 levererades till F13 under september 1967 till december samma år. 1967 fanns totalt 6 divisioner J35F1 i operativ tjänst.
J35F2 tillverkades i 130 exemplar. Av dessa levererades 54 individer till F13 från oktober 1967 till februari 1969. Därefter levererades 45 flygplan till F10 tiden mars 1969 till februari 1970 och 19 flygplan till F3 från februari 1970 till mars 1971. Den sista serieleveransen om 11 exemplar levererades till F1 under tiden april 1971 till juni 1972. Ett flygplan ur serien levererades till försökscentralen FC för prov fram till 1986. 1972 fanns totalt sju divisioner J35F2 i operativ tjänst. markorganisationen STRIL skulle kunna särskilja flygplanen vid insatsplanering Under perioden 1967 till 1972 som J35F2 tillfördes flygvapnet omfördelades flygplanen successivt mellan flottiljerna F1, F10, F12 och F13 så att det blev en jämn fördelning av J35F1 och J35F2 inom de berörda 13 divisionerna. Därmed uppnåddes taktiska fördelar och i luften hade alla J35F1 ojämna anropsnummer och J352 jämna dito. Basering Flottilj | Avlöste | Tidsperiod | Ersatt av | F13 | J35D | 1965-1978 | JA37 | F1 | J32B | 1966-1982 | -- | F12 | J32B | 1968-1979 | -- | F10 | J35B/35D | 1969-1991 | J35J | F3 | J35D | 1970-1973 | -- | F17 | A32A | 1973-1982 | JA37 | F16 | J35A | 1976-1987 | JA37 |
BeväpningJ35F var beväpnad med en 30 mm automatkanon AKAN med magasin om 100 skott. Under vingar och kropp kunde hängas jaktrobotar av typ RB27 och RB 28 samt under kroppen RB24B (efter 1978 RB24J) eller 7.5 cm jaktraketer, JRAK i kapslar samt under vingarna 13.5 cm attackraketer ARAK i speciella balkar. Medfördes FT begränsades möjligheten till endast vinghängda jaktrobotar RB27, RB28 eller RB24J eller ARAK.
Balk F5H och F5V i balkläge 4, en under vardera vingen var avsedda för RB27 och RB28 Balk S5V och S5H i balkläge 4, en under vardera vingen tillsammans med en Utskjutningsskena i vardera balk, var avsedda för RB24J Balk S5K i balkläge 6, två under flygkroppen tillsammans med en Robotskena 24 i vardera balk var avsedd för RB24B (efter 1978 RB24J). Balk F5K i balkläge 6, två under flygkroppen var avsedd för RB27 och RB28. Balk J5K i balkläge 6, två under flygkroppen var avsedd för JRAK (19 st / kapsel) Balk A5 i balkläge 1, 2 och 3 under vardera vingen var avsedd för ARAK, antingen enkel eller dubbelhängda Siktet för dessa vapen utgjordes av ett kombinerat reflex- och radarsikte understött av en siktesradar för dager- och mörkerinriktning i alla väder. AvionikJ35F var i stort utrustat som J35D, ett komplett systemflygplan där dess totalfunktion, genom avioniken var helt integrerat i flygplanet samt med stridsledningssystem STRIL 60. J35F hade dock en mer omfattande taktisk avionik med vars hjälp flygplanet dels kunde ledas från STRIL 60 genom överföring av styrorder till indikatorer i flygplanets kabin fram till utgångsläge för direktanfall och dels presentera styr- och tidsinformation till föraren samt automatiskt preparerade jaktrobotarna innan avfyring.
Kompletterande information, se Avioniksystem J35F Avveckling.1973 avvecklas F3. Två divisioner J35F1 / J35F2 tilldelas F17. 1975 minskas F1 och F13 med en division vardera. 1976 tilldelas F16 två divisioner J35F1 samt såldes sex J35F1 till Finland. 1978 avvecklar F13 J35F1 och J35F2. Ett överskott av operativa J35F började uppstå i flygvapnet och det beslutas att i beredskapssyfte och för eventuellt framtida behov förrådsställa J35F2 med liten flygtid samt avveckla J35F1 med hög gångtid. 1979 avvecklas F12. 1982 avvecklas F1 och F17 ombeväpnade till JA37. 1983 tilldelas F16 en division J35F1, vilken placerades vid Tullinge (F18) och benämndes allmänt för ”Huvudstadsjakten”. 1986 avvecklar F16 två divisioner J35F1 och 18 J35F1 såldes till Finland. Vidare fanns 67 J35F2 förrådsställda i Barkarby (F8) och Säve (F9) berghangarer samt vid Flygvapnets Halmstadsskolor (F14). 1987 fanns i flygvapnet endast tre divisioner J35F, dom flesta J35F2 vilka var stationerade på F10 (Ängelholm).
J35F var som jaktflygplan i operativ tjänst i flygvapnet under 26 år och hade avvecklats helt 1991.
Ett flertal J35F finns bevarade dels vid FVM och dels vid olika museer bl a som monument på pelare samt andra anläggningar och utomlands. Skrivet av: Göran Hawée Senast Uppdaterad: 2015-10-29 Externa länkar: Tillämpliga TOMT (Medlemskap krävs) Källor: Det bevingade verket FMV Huvudavd flygmateriel 1986 Draken, Bo Widfeldt, Air Historic Research 1995 Aktuella beskrivningar, förarinstruktioner och tekniska order Dessutom en mängd personliga anteckningar
|