|
JA37 under utprovning med radar PS-46 i förgrunden
JA37 Förarplats från 1979 - 1998
JA37 ur F13 med 2 RB71
och 2 RB24J och FT
Principskiss över avioniksystemet i JA37
Större bild
Princip för visning i EP
Siktlinjeindikator SI
Större bild
JA37 antennsystem.
Större bild
JA37 jaktradar PS-46.
Större bild.
JA37 ur F16 med 2 RB71,
2 RB24J, 2 RB74 och FT
JA37 Förarplats efter
införande av modpaket D |
Historik.
JA37 byggde i sin systemutformning på i
första hand taktiken med
Direktanfall DA
i kombination med efterföljande
Jaktkurveanfall
JK mot alla typer av mål på alla höjder och i alla väder samt i
mörker. Beväpningen för detta ändamål utgjordes av jaktrobotarna
RB71 med radarmålsökare och med 30 mm
automatkanon AKAN samt med
RB74 med
IR-målsökare och begränsning i moln. Detta krävde en fulländad flygradar
och ett datoriserat sikte samt anpassningsutrustning för
robotbeväpningen.
Alternativ robotbeväpning kunde utgöras av
RB24J varvid anfallstyp
Hundkurva HK
måste väljas.
Med JA37 inleddes en helt ny generation av integrerade avioniksystem. En
Central dator CD samverkar nu, i ett federativt system, med datorer i
ett antal delsystem.
Den digitala kommunikationen och de enskilda datorerna var
programstyrda, varför en helt ny nivå av flexibilitet i funktion och
presentation kunde uppnås.
Resultatet blev ett System JA37 som tillsammans med
Stridsledningssystemet STRIL 60 utgjorde ett av Europas mest avancerade
allvädersjaktflygplan.
Avioniksystemet omfattade
bland annat följande delsystem:
Operativ
utrustning JA37
-
Spanings och målföljningsradar PS-46/A inkl
Belysningssändare för jaktrobotar RB71.
-
Motmedelssystem med Radarvarnare App73
Störkapsel U95, Rems- och fackelfällare BOL och BOJ.
-
Igenkänningssystem (IK) PN 799
-
UTB, Utvärderingssystem för förarutbildning mm,
först i sitt slag i världen.
-
Anpassningsenheter ANP-C för RB24/74 och ANP-71
för RB71
Avionikutrustningarnas funktioner
I de olika datorerna och främst då i CD, skedde en stor del av den
uppdragsanpassade funktionsgenereringen. CD och de olika systemenheterna
samverkade med varandra genom ett bussorienterat dataöverföringssystem
som även innefattar ett antal terminaler, så kallade anpassningsenheter, för
analog/digital (An/Di) eller omvänt (Di/An) omvandling av en stor mängd
detaljdata från delsystemens olika komponenter runt om i flygplanet.
-
Den centrala datorn CD-107 var en central digital räkneenhet. Den
utförde ett stort antal beräkningar och logiska administrativa
uppgifter i en mängd av flygplanets avionikfunktioner. Där ingick bland
annat Markkollisionsvarning MKV, Navigering, Bränslevarning och
Siktning. Delsystemens presentationerna gjordes i vissa fall via CD
i form av elektronisk presentation på EP-12 SI, TI och MI.
-
De ordinarie systemets instrument och indikatorer utgjordes av EP-12
SI, TI och MI samt instrument och indikatorer för presentation av
flygdata och navigeringsinformation.
-
Primärdatautrustningen LD-5, mäter och bearbetar luftdatastorheter
som höjd, fart, machtal, stig- och sjunkhastigehet samt
anfallsvinkel och temperatur samt överfördes dessa parametrar till
indikatorer som SI, TI och MI och andra abonnerande system.
-
RHM mäter höjden till underliggande terräng med liten upplösning.
-
Navigeringsutrustningens TN-enhet inkl IME (Inertial Measurement
Equipment) genomförde så kallad tröghetsnavigering som tillsammans med CD
bestämmer flygplanets position ur uppmätta accelerationer samt dess
attityd och kurs i förhållande till jordytan. FLI visar flygplanets
attityd och kurs och TILS-systemet (Tactical Instrument Landning
System) utgjorde ett Taktiskt Instrumentlandningsystem under
landningsskedet och gav styrinformation i SI och uppdaterade även
navigeringssytemet.
-
Kommunikationsutrustningen bestod av FR-29 samt taktisk
IK-transponder PN-799 och civil SSR PN-865. Flygradion har dubbla
system dels för säkerhet och dels för separat kommunikation med
samtidig STRIL- (stridsledning) datamottagning och JL (jaktlänk)
överföring. IK-utrustningen har både fråge- och svarsfunktion.
-
Styrautomat SA-07, den första digitala i världen avsedd för
serietillverkning, förbättrar flygplanets flygegenskaper samt hade
hållfunktioner för attityd, höjd och fart. HAVS förbättrade
flygsäkerheten vid taktiskt flygning. AFK avlastade flygföraren vid
landning genom att reglera motorns dragkraft så att fart eller
anfallsvinkel hålls konstant.
-
Reservinstrumenten utgjordes av separata system som presenterar
flygdata oberoende av ordinarie system.
-
Registreringsutrustning RUF registrerar, i ca 800 digitala och
analoga kanaler, via databussar och CD respektive via
anpassningsenheter ANP-U (underhåll) och ANP-M (motor) data från ett
antal integrerade systems av underhållsvärde samt om systemens
aktuella tillstånd.
-
Radar PS-46 ingår i Målinmätningssystemet MIS mot luft- och markmål
samt som belysningssändare för jaktrobot RB71.
-
Spanings och målföjlningsjaktradar PS-46 med MPD- (Medium Puls
Doppler) och LPD- (Låg Puls Doppler) moder inklusive Belysningssändare
BES för semiaktiva jaktrobotar RB71.
Först i Europa med digital arkitektur, digital signal och
databehandling med programvarustyrning. Antenn med radom gav låga
sidolober för radarfunktion, jämte IK-fråga och robotbelysning. PS-46
lämnade noggranna referensuppgifter om målet till CD för inriktning
av RB71, RB74 och RB24 och AKAN samt ARAK.
-
Beväpningssystemet i JA37 (CD / ANP) möjliggjorde Siktning, Val av
vapen samt Preparering av RB, Osäkring, Avfyring och Nödfällning.
Anpassningsenheterna ANP-C och ANP-71 möjliggjorde omvandling av
analoga och digitala data för dubbelriktad manövertrafik mellan CD
och RB-vapnen.
-
Motmedel APP 73, U95, BOL, BOJ hade till uppgift att förhindra eller
väsentligt försvåra dels fientlig radarspaning och radarmätning mot
flygplanet dels följning för målsökande robotar samt varna vid
radarbestrålning.
-
UTB registerar alla presentationsdata från den operativa flygningen
som presenterats på SI, MI och TI vilket medverkar till repetition
av flygpasset för uppdatering av handhavande etc i utbildningssyfte.
-
Vapen i JA37 medfördes dels fast
kroppsmonterad i form av en automatkanon AKAN och dels som yttre
last vilken utgjordes RB71, RB74 och RB24J samt Attackraketer ARAK.
Förändringar i avioniksystemet
Efter hand ändrades en del datorers programvara, oftast med 2 – 4 års
mellanrum och moderniserades vissa system vilka ofta krävde
ändringar/kompletteringar, så kallade modpaket (modifieringspaket) i
flygplanets elinstallation.
I slutet av 1990-talet moderniserades JA37 ytterligare i avioniken med
modpaket D. Planeringen av modifieringarna startade redan i början av
1990-talet. Efter beslut började införandet 1998 i ett urval av JA37.
Flygplanets beteckning ändrades till JA37D. I stort innebar ändringarna
att CD-107 byttes mot CD-207 och TI byts till en stor med färgbild.
Vidare införes en anpassningsenhet ANP-37 för anpassning till bland
annat RB99 AMRAAM. Härvid får flygplanet en avionik som mycket liknade JAS39C och
med i stort samma vapen.
Ändringarna i avioniken omfattade bland annat
-
Modifieringspaket A, B och C samt D. Kablageförändringar i
flygplanets elinstallationen. Ny CD-207 och ny TI samt ANP-37
införes vid modpaket D.
-
Editionsändringar ED i CD, SA, EP, PS programvara.
Sålunda krävde CD ED26 och 28 1985 och 1987 modpaket B (infört 1983-84)
och CD ED30 och 32 1991 och 1993 modpaket C (infört 1989-90) och CD ED
34 och 36 modpaket D (infört 1998-2001).
Efter programändringarna t o m CD ED 32 följde bland annat:
-
1982 Åtgärder för korthållsbekämpning.
-
1983 Skjutning med AKAN framifrån.
-
1985 Jaktlänk (taktisk information mellan två flygplan)
-
1986 Program i CD för markkollisionsvarning MKV.
-
1987 Anpassning av RB74 med bland annat IR-mus, (målutpekningssymbol) i SI
samt ny stridsledningsinformation på TI.
-
1890 PS-46 Tvåmåls-FUS (Följning Under Spaning), BOY (fackelfällare)
och BOL (remsfällare) och Stridslägesinformation på TI,
-
1991 Uppkalla och följa fiktivt mål.
-
1992 Automatsiktning av AKAN med hjälp av SA-styrning och Ökat störskydd i
radar PS-46.
-
1996 Sjömålsmod (ökad möjlig målupptäckt) radar PS-46 och
långhållssiktning för ARAK.
-
1997 Jaktlänk mellan fyra flygplan.
Efter programändringarna från och med CD ED 34 bland annat följde:
-
1998 Datastav för snabbprogrammering av och utdata från CD och
modernt (databuss 1553) vapengränssnitt införes samt ”HOTAS”-manövrering
från gashantaget för störkapsel U95.
-
1999 Interoperabilitet (bland annat meter / fot) gentemot NATO
-
2002 Robot RB99 (AMRAAM) införs, PS-46 ökad räckvidd, flygplan
förses med störkapsel U95 och stor TI införes.
Skrivet av Göran Hawée
Senast uppdaterad 2019-10-09
Källor:
-
Flygteknik under 100 år, SMR förlag 2003
-
Det bevingade verket, FMV avd för flygmateriel, 1986
-
Flygplan 37 VIGGEN av Stridsberg.
-
System 37 Viggen, Svensk Flyghistorisk Förening. SFF
Läs mer:
Vittnesseminariet JA37 "Pilot och system"
(pdf 1,45 MB)
Vittnesseminariet ägde rum vid Tekniska museet i Stockholm den 11
december 2007, arrangerat inom ramen för dokumentationsprojektet ”Från
matematikmaskin till IT” Datorsystemet i JA37 avhandlas
speciellt med avseende på människa - maskin interface. |
