RB27/RB28          RB27
                     /----------------------/--------1998
--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

Jaktrobotar Falcon för J35F Draken

RB27 med semiaktiv radarmålsökare                      Notis 2
RB28 med IR-målsökare

Bakgrund

Robot RB27 och RB28 tillhör den amerikanska Falconfamiljen och är utvecklade av grundversionen Air Interception Missile 26 och AIM-4.

Den hade sitt ursprung i USA och 1955 inleddes leverans till US Navy för beväpning av flygplanen 9F Cougar och FJ3 Fury samt senare även USAF för beväpning av F102 Delta Degger, F106 Delta Dart och F4 Phantom II.

Fanatom II.

Sverige började förhandla med USA redan 1958 om att få köpa versionerna GAR-1 med semiaktiv radarmålsökare och GAR-2 med IR-målsökare för de kommande Drakenflygplanen J35F. Falconrobotarna och ett Radarsiktessystem (Fire Control System FCS) anpassat för dessa utvecklades av Hughes Airkraft Company, HAC.

Robotarna fanns i fem versioner och förutom de ovan nämnda också GAR-11 med semiaktiv radarmålsökare och kärnladdning, GAR-3 med semiaktiv radamålsökare (dyrare utförande) och GAR-4 med IR-målsökare arbetande på 3-4 µm våglängd. För Sverige valdes som radarrobot GAR-11 med konventionell verkansdel och nytt ZON-rör . Den fick av HAC benämningen HM-55 och i Flygvapnet FV RB27. Som IR-robot valdes GAR-2 med målsökaren från GAR-4. Den fick av HAC benämningen HM-58 och i FV RB28. Dessa versioner köptes även av USAF under beteckningen AIM-26B (RB27) resp AIM-4C (RB28).

Jaktrobot RB27

RB27 anskaffades till flygvapnet för bekämpning av snabbt flygande bombflygplan på hög höjd och på långa avstånd i alla väder och i mörker. RB27 var försedd med en radarekodetekterande passiv (semiaktiv) målsökare anpassad till det bärande flygplanets Siktesradar PS-01/011.

Robotens målsökare och styrsystem kunde leda roboten i en kollisionsbana mot en beräknad träffpunkt, d v s enligt principen syftbäringsnavigering (även kallad proportionell navigering) samt att kontinuerligt korrigera denna bana med hänsyn till målet fart-, kurs- och höjdändringar.

Roboten avfyrades normalt under ett siktesberäknat Direktanfall DA med ett eventuellt efterföljande Jaktkurveanfall JK (s k dubbelanfall). Målsökaren fordrade radarbelysning av målet med flygplanets siktesradar alternativt styra med hjälp av störsignaler av brus- eller CW (Continuous Wave) bärvåg -typ från målet under gångtiden mot detsamma.

Roboten styrdes aerodynamiskt med bakkantsroder på vingar och korrigerades för störningar i alla plan med en styrautomat.

Robotens elektronik bestod av miniatyrkomponenter där elektronrör av subminiatyrtyp ingick. Som kraftkälla användes dels anpassad elförsörjning från det bärande flygplanet samt efter omkoppling till ”Inre kraft” med ett irreversibelt snabbaktiverande batteri och hydraulsystem.

Före avfyringen måste roboten prepareras, vilket gjordes i steg benämnda A-, B-, C- och F-preparering. Dessa styrdes från sikte S-7B3/B31 med stöd av Robothjälpapparater och berörde valet av robot och kraftförsörjningen samt när och hur målsökaren skulle slavas till flygradarns frekvens och avståndsinmätning samt radarantennens pekriktning.

Roboten drevs fram av en enstegs krutraketmotor. Verkansdelen bestod av en stridsdel av  s.k. continuous-rodtyp med zik-zaklänk som initierades från ett aktivt Radarzonrör eller Anslagskontakter. Roboten hängdes i en Robotbalk med vilken flygplanet genom kabling och sänkbar kontakt försörjde målsökarens elektronik innan avfyring.

RB27 licenstillverkades i Sverige av Bofors och SAAB samt LM Ericsson och började tillföras svenska flygvapnet FV 1965

RB27 Radarzonrör hade begränsning i höjd, speciellt över vatten och kunde lösa ut verkansdelen under 700 m flyghöjd. I slutet av 1980-talet och för anpassning till J35J modifierades zonröret för bättre låghöjdprestanda och klarade efter det under 50 m över vatten.

Underhåll

Översyn på RB27 gjordes vid CVA robotverkstad.

Jaktrobot RB28

RB28 anskaffades till flygvapnet tillsammans med RB27. Avsikten var att i första hand användas för bekämpning av bombflygplan på hög höjd i klart väder inom synhåll eller i mörker.

RB28 var försedd med en passiv kraftigt kyld IR-känslig målsökare med en detektor av indium/antimonid. Materialet och kylningen medgav ett IR-fönstret inom en våglängd för detektering av relativt låg värme som medförde följning på målet i nästan alla riktningar samt mindre påverkan av störning.

Robotens målsökare och styrsystem kunde liksom RB27 leda roboten i en kollisionsbana mot en beräknad träffpunkt, d v s enligt principen syftbäringsnavigering samt att kontinuerligt korrigera denna bana med hänsyn till målet fart-, kurs- och höjdändringar.

Roboten avfyrades normalt under ett siktesberäknat Direktanfall DA med ett eventuellt efterföljande Jaktkurveanfall JK (s k dubbelanfall).

Som alternativ kunde den avfyras med målsökaren låst och parallell med flygplanets siktlinje vid visuell inriktning.

Målsökaren fordrade IR-signal från målets varma delar under gångtiden mot detsamma.

Roboten styrdes aerodynamiskt med bakkantsroder på vingar och korrigerades för störningar i alla plan med en styrautomat.

Robotens elektronik bestod av miniatyrkomponenter där elektronrör av subminiatyrtyp ingick. Som kraftkälla användes dels anpassad elförsörjning från det bärande flygplanet samt efter omkoppling till "Inre kraft” med ett irreversibelt snabbaktiverande batteri och kylsystem samt hydraulsystem.

Före avfyringen måste roboten prepareras, vilket gjordes i steg benämnda A-, B-, C- och F-preparering. Dessa styrdes av siktet med stöd av Robothjälpapparater och berörde valet av robot och kraftförsörjningen men även när och hur målsökaren skulle slavas radarantennens pekriktning eller siktets riktmärke.

Verkansdelen bestod av en stridsdel som initierades från Anslagskontakter. Roboten hängdes i en Robotbalk med vilken flygplanet genom kabling och sänkbar kontakt försörjde målsökarens elektronik innan avfyring.

RB28 licenstillverkades i Sverige av Bofors och SAAB samt LM Ericsson och började tillföras svenska flygvapnet FV 1965.

Underhåll

Översyn på RB28 gjordes vid CVA robotverkstad.

Robot 27 och Robot 28 kan du studera i detalj på Robotmuseets hemsida www.robotmuseum.se

Källor:

• Speciell Förarinstruktion SFI FPL35F del 3.

• Draken 50 år SFF 2005, avsnitt System 35 Draken.

• Beskrivning robotsystem FMV, 1975

• Det bevingade verket, FMV avd för flygmateriel, 1986

Skrivet av Göran Hawée.

Senast uppdaterad 2017-12-31