Klicka här för att komma till AEF:s Startsida! 


Operativ Tidsperiod
 

 

                             /-------------------1998
--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

 

 

SK37 Viggen                                       Notis 2

Skolviggen

 

 SK37 med FT

SK37 med FT

 

 

SK37 ändrade fena.

SK37 ändrade fena.

 

 

SK37 lärare och elev i tandem med sidmonterat periskop

SK37 lärare och elev i tandem med sidmonterat periskop.

Större bild.

 

 

 

Data   Prestanda

Motor

RM-8A

Dragkraft

6455kp

Med EBK Zon III

10405kp

Spännvidd:

 

  Vinge

10,60 m

  Nosvinge

5,45m

Längd 

16,30m

Höjd

3,869m

  Rest fena

5,81m

  Vikt fena

4,00m

Tomvikt

10730 kg

Bränsle int

5525 l (4145kg)

Bränsle i FT

1326 l (1190kg)

Startvikt

14875kg

Med FT

16065kg

Max fart

 

  Hög höjd

M 2,0

  Låg höjd

>1350km/h

Startsträcka

1000m

 Med EBK Zon III

400m

Startsträcka 

1000m

  Med EBK Zon III

400m

Landningssträcka*)

500m

*) Med reversering

 

Bakgrund

Framtagningen av en tvåsitsig viggenversion hade sin grund i dels den nedslående haverihistoriken från tidigare svenska jaktflygplan där typutbildningen skedde direkt till ensamflygning och dels de positiva erfarenheter från inflygning av piloter med tvåsitsiga skolflygplan.

Flygvapnet FV tog beslut redan när viggenprojektet grundlades om att tillverka ett antal tvåsitsiga SK37 att användas vid typinflygning av Viggenflygförare. Tvåsitsig föregångare till SK37 som hade givit bra resultat när omskolning till jetflygplan skedde i FV var dels De Haviland J28C Vampire och dels SK35C Draken.

 

SK37 var konverterad ur AJ37  och avvek i grunden endast så att en extra förarplats inarbetats varvid bland annat en bränsletank utgick och elektronik flyttades samt att fenan var något större med formen som på JA37.

 

SK37 skulle användas som första Viggenflygplan vid Typinflygningsskolning TIS 37 av blivande Viggenförare. Dessa skulle sedan utbildas vidare på de olika attack- spanings- och jaktversionerna. I SK37 satt förarna bakom varandra i var sina sitsar, vilket var den enda möjliga tekniska konstruktionslösningen för att bevara grundflygplanets prestanda. Detta var, ur handhavandesynpunkt en mindre bra lösning vilket hade visat sig i SK35C där incidenter hade uppstått när ingen av förarna visste vem som försökte flyga flygplanet.


I J28C och senare Saab SK60 satt förarna sida vid sida och kunde iaktta varandra och lösa eventuella handhavandekonflikter på ett enkelt sätt. Ett annat dilemma var den starkt begränsad sikten framåt från baksitsen och ett periskopsarrangemang i likhet med fpl SK35 monterades på var sida om flygkroppen för att ge föraren nödvändig sikt vid landning.
 

Tillverkning och leveranser
Serieprototypen av SK37 flög första gången 1972. Mellan juni 1972 och december 1973 levererade Saab 17 SK37 till FV som då tillfördes F7.

 

Basering

Flottilj

Tidsperiod

F7

1972-1974

F15

1974-1998


Beväpning
Skolversionen av Viggen saknade helt beväpning. Flygplanet kunde medföra en kroppsmonterad Fälltank FT. SK37 saknade radar på grund av att nosutrymmet måste tas i anspråk för avionikutrustningar som måste flyttas för att skapa utrymme för den bakre förarsitsen. Härvid omöjliggjordes användning av bland annat attackrobot RB04E.

 

Avionik
I SK37 var avioniken anpassad för att dels ge plats åt två flygförare samt för att endast utrustningar för själva flygningen behövdes. Det hade i grunden samma avionik för själva flygningen som attackversionen AJ37 men hade utökats med vissa dubbleringar av i styrsystemet (styrspakar och pedaler), instrument och indikatorer samt hade speciellt Interkom- (internkommunikation) system.

Kompletterande information, se Avioniksystem AJ/SK/SH/SF37

Underhåll
Det i viss mån datoriserat avioniksystemet integrerat med mekaniska system och med önskan om snabb fellokalisering och verifiering av funktionsavvikelser föranledde användande av anslutningsbara autotestsystem med viss inbyggd test.

Avveckling.
SK37 var som skolflygplan operativ i flygvapnet under 26 år och upphörde helt som sådant 1998. Under denna period hade antalet flygplan successivt avställts allteftersom efterfrågan på nya Viggenpiloter minskade under 1990-talet.

 

Tio (10) SK37 konverterades för målflyguppdrag och levde vidare i versionen SK37E.

 

Individer av SK37 finns bevarade vid Flygvapenmuseum FVM (37800) i Linköping, vid Optand Teknikland (37803) i Östersund, vid F15 Flygmuseum (37805) i Söderhamn och vid F 21 Museum (37817) i Luleå, samtliga i Sverige. Samt vid  Musée de l´air er de l´espace(37808) i Paris och vid Musee Europeen de l´aviation de Chasse (37811) i Montélimar, båda i Frankrike.

Av dessa SK37 är 37808 i Paris och 37811 i Montélimar och 37817 i Luleå eller har varit SK37E (E-modifierade).

 

Ref Flygvapenmuseum FVM.

 

Skrivet av: Göran Hawée

Senast uppdaterad: 2012-05-31


Källor:
Det bevingade verket  FMV Huvudavd flygmateriel 1986
Aktuella beskrivningar

Flygplan 37 VIGGEN av Stridsberg.

System 37 Viggen, Svensk Flyghistorisk Förening. SFF