Klicka här för att komma till AEF:s Startsida! 


Operativ Tidsperiod
 

 

 

AJ37 Viggen                                       Notis 2

Attackviggen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AJ37 Viggen ersätter A32A Lansen

Vaktavlösning”

AJ37 Viggen ersätter A32A Lansen

 

 

AJ37 med RB04
AJ37 med RB04

 

Data   Prestanda

Motor

RM-8A

Dragkraft

6455kp

Med EBK Zon III

10405kp

Spännvidd:

 

  Vinge

10,60 m

  Nosvinge

5,45m

Längd 

16,30m

Höjd

3,869m

  Rest fena

5,81m

  Vikt fena

4,00m

Tomvikt

10731 kg

Bränsle int

5525 l (4145kg)

Bränsle i FT

1326 l (1190kg)

Startvikt

14876kg

Med FT

16066kg

Max startvikt:

 Attackuppdrag*)

17989kg

Max fart

 

  Hög höjd

M 2,0

  Låg höjd

>1350km/h

Startsträcka

1000m

 Med EBK Zon III

400m

Startsträcka  *)

 

  Max startvikt

1300m

  Med EBK Zon III

<600m

Landningssträcka

500m  **)

*) inkl 16 sprängbomb á 120kg

**) Med reversering

 

 

Beväpningsalternativ

Balköversikt sedd bakifrån.
Balköversikt sedd bakifrån.
Större bild

 

 

AJ37 yttre lastalternativ.

AJ37 yttre lastalternativ.
Större bild

 

Bakgrund

Under andra världskriget hade attackflyget utvecklats ur bombflyget, som i huvudsak verkade med insatser mot mål med stor utbredning exempelvis industriområden. Attackflyget däremot sattes in mot mål med liten utbredning till exempel fartyg, stridsvagnar, truppkoncentrationer och flygbaser. För detta ändamål var attackflygplanen, förutom bomber, utrustade med raketer, kanoner och senare under kalla kriget med styrda vapen, attackrobotar.

Flygvapnets första attackflygplan utvecklades ur B18B och T18B som var baserade på F17. Vid F17 började flygvapnets taktik för attackförband utvecklas under åren 1948-1956 samt vidare med A32A Lansen fram till 1975. Ytterligare flottiljer som F6, F7, F14 samt F15 skulle sedan vidareutveckla taktiken.

 

Invasionsförsvar

Parallellt med utvecklingen av attackviggen pågick vid Försvarets robotvapenbyrå, senare Kungliga Flygförvaltningen KFF-s robotbyrå, tillsammans med Centrala Verkstaden i Arboga CVA ett intensivt utvecklingsarbete på en vidareutveckling av Sjömålsrobot till RB04E. Vidare utvecklade SAAB under 1960-talet en attackrobot RB05 för sjö- och landmål och operativ från 1972 samt inköptes attackroboten RB75 som blev operativ från 1975.


Hotbilden

En sovjetisk invasion över Östersjön – var högst påtaglig under det kalla krigets första hälft.

Men totalt sex divisioner om åtta AJ37 Viggen på lägsta höjd, svåra att upptäcka och i tid bekämpa med kanon- och robotluftvärn, alla försedda med exempelvis två RB04E, som var och en var kapabel att sänka även större eskortfartyg i en invasionsflotta, borde ha haft en avskräckande effekt, även på en stormakt.
Dessa förband var sammanhållna i Första flygeskadern E1, på sin tid kallad överbefälhavarens ÖB:s klubba.
 

Tillverkning och leveranser

AJ37 i sitt slutliga serieutförande flög första gången 23 februari 1971 och levererades till Försökscentralen FC 21 juni 1971. Denna följdes av ytterligare 5 flygplan (37002, 003, 005, 006 och 37007) för vidare prov och instruktörsutbildning av piloter i Flygvapnet FV. Flygplanleveranserna till FV fortskred sedan och Typinflygning TIS av flygförare påbörjades på F7 1973 liksom speciell Taktisk Utprovning TU AJ37. 1974 var detta klart och F15 fick nästa leverans av AJ37 vilken var klar 1977. Den sista leveranserna av AJ37 gick sedan till F6 som var klar 1978.

Från 1973 till 1978 levererade SAAB 106 AJ37 till FV, fördelade på 6 divisioner. Samtliga flygplan var kompletta med en inre utrustning som var planerad från början. För ökad aktionsradie kunde flygplanet förses med centralt extra bränsletank, s k Fälltank FT.

 

Basering
 

Flottilj

Avlöste

Tidsperiod

Ersatt av

F7

A32A

1973-1998

AJS37

  F15

A32A

1974-1998

 

F6

A32A

1977-1994

 


Beväpning

AJ37 hade ingen inre beväpning.
Under vingarna och flygkroppen kunde hängas blandad yttre last. Dessa utgjordes av målsökande Sjömålsrobot RB04E, Attackroboten RB05 och Attackroboten RB75, ostyrda Attackraketer och Automatkanoner AKAN i kapslar samt 120 kg:s Sprängbomber. För luftmål Jaktroboten RB24B/J samt för motmedel Kapsel U22.

 

Robotbalk R7V och R7H i balkläge 9 och 8, en under vardera yttervinge var, tillsammans anpassade upphängningsanordningar avsedda för RB28.
 

Vapenbalk V7V och V7H i balkläge 7 och 6, en under vardera innervingen var tillsammans med anpassade upphängningsanordningar avsedda för Sprängbomber eller RB04 eller RB05 eller RB75 eller attackraketer ARAK i kapsel eller automatkanon AKAN i kapsel eller kapsel med Motmedel.

 

Sidobalk S7V och S7H i balkläge 3 och 2 på vardera sidan av flygkroppen var tillsammans med anpassade upphängningsanordningar avsedd för RB75 eller ARAK i kapsel eller RB24B eller RB24J.
 

Centralbalk C1 i balkläge 1 centralt under flygkroppen var en extra, fällbar bränsletank FT upphängd i speciell balk.

 

Sikte för dessa vapen utgjordes av en Siktlinjeindikator SI, understött av en spaningsradar och ett omfattande datorprogram i flygplanets Centralkalkylatorn CK-37 för målinriktning i alla väder och mörker.

 

Avionik

AJ37 blev det första systemflygplanet i FV med en datoriserad beräkningsenhet. Denna CK-37 ersatte en hel besättningsman, navigatören i de tidigare attackflygplanet A32A. Den utgjorde en central beräknande enhet och integrationsorgan för en mängd sammankopplade funktioner och apparater, vilket gjorde det möjligt för den ensamme föraren att klara av att navigera vid extrem låghöjdsflygning samt att utföra radarmålspaning med efterföljande inriktning och avfyring av valda vapen mot utvalda land- och sjömål i alla väder och mörker.


Kompletterande information, se Avioniksystem AJ/SK/SH/SF37.

 

Underhåll

Den nya utmaningen, med ett omfattande och i viss mån datoriserat avioniksystem integrerat med mekaniska system och med operativa krav på kort testtid och snabb fellokalisering och verifiering ledde fram till anslutningsbara autotestsystem med viss inbyggd test.

 

Avveckling.

AJ37 var som attackflygplan operativ i flygvapnet under 27 år och började avvecklades 1992.

Exemplar av AJ37 som bevarats är vid Flygvapenmuseum FVM, Saab 37 Viggen 37-1 i Linköping och vid Aeroseum (37094) i Göteborg i Sverige.

Ref Flygvapenmuseum FVM.

 

Mer fördjupande information:
Med invasionen i sikte - En beskrivning och analys av flygvapnets luftoperativa doktrin 1958-1966
 

 

Skrivet av: Göran Hawée

Senast uppdaterad: 2015-10-27


Källor:
Det bevingade verket  FMV Huvudavd flygmateriel 1986
Aktuella beskrivningar, Flygplan 37 VIGGEN av Stridsberg.

System 37 Viggen, Svensk Flyghistorisk Förening. SFF