Klicka här för att komma till AEF:s Startsida! 

 

Operativ Tidsperiod  

 

 

Flyglägesutrustning för AJ/SK 37

  Flyglägesinstrument FLI 37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flyglägesindikering SI

Flyglägesindikering SI

Kursskalan nere

NAV-funktionen

 

 

 

 

 

Flyglägesindikering SI

Flyglägesindikering SI

Kursskalan uppe

LANDN-funktionen

 

 

 

 

 

 

Flyglägesindikatorn

Flyglägesindikatorn

Roll- Tipp- Kursindikering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kursindikatorn

Kursindikatorn

Runt CI-indikatorn

 

 

 

Reservhorisontgyrot

Reservhorisontgyrot

 

Allmänt

 För att kunna flyga i alla väder och i mörker krävdes i ett attackflygplan information till föraren från instrument som ersatte de yttre referenserna. Även flygplanets taktiska system och styrautomat behövde motsvarande information. Viggenflygplanen AJ/SK37 var utrustade med en avancerad avionikanläggning för flyglägesindikering till flygföraren. Utrustningen var i huvudsak utvecklad av Aktiebolaget Gasaccumulator AGA, senare Aerotronics AB på Lidingö på uppdrag av Kungliga Flygförvaltningen KFF, senare Försvarets Materielverk FMV.

 

Flyglägesinstrumentens uppgift var att ge flygföraren information om flygplanets momentana läge relativt jordytan, det vill säga flygplanets roll- tipp- och kursvinklar. Flyglägesvinklarna presenterades dels direkt på Flyglägesindikatorn och Kursindikatorn och dels indirekt genom att de ingick i utrustningen för Elektronisk Presentationen EP-08 Siktlinje SI- och Central CI-indikatorer. Vidare användes flyglägesvinklarna i abonnerande system som Radar PS-37 och Styrautomat SA-06 samt till Centralkalkylator CK-37 för vidare befordran till EP-8.

 

Systemets ingående enheter utgjordes av;

  • Flyglägesgivare

  • Gyrokalkylator

  • Kursgivaren

  • Devieringsenhet

  • Kurskorrektionsratt

Uppbyggnad och Funktion

 Flyglägesgivaren innehöll ett lodgyro och ett kursgyro vilka arbetade enligt gyroprincipen. De hade, upphängda i ett gemensamt kardansystem full frihet för att bevara sina lod- och vågreferenslägen oavsett flygplanets läge.

 

Lodgyrot kunde precederas genom moment från vridmotorer vilka styrdes från lodkännande pendlar. Detta skedde dels vid start av gyrot och dels vid övervakning av gyrot under flygning.

Vinkelinformationen i Tipp och Roll togs ut från elgongivare.

 

Kursgyrot hade liknande uppbyggnad som lodgyrot. Det kunde precederas i kursled med vridmotor och hölls kvar i horisontalplanet av ett våghållningsystem. Vinkelinformationen i Kurs togs ut från elgongivare.

 

Gyrokalkylatorn hade till uppgift att ombesörja systemets strömförsörjning samt anpassa Flyglägesgivarens vinkelinformation till abonnerande system. Den anpassade även utifrån kommande information till Flyglägesgivaren samt gav styrsignaler för olika funktionsmoder. Den ombesörjde även vissa andra funktioner. Enheten bestod förutom av nätdelen av kopieringsservon och logikförstärkare.

 

Kursgivaren var placerad i flygplanets fena och med ett kardanskt upphängt spolsystem avkände den det jordmagnetiska fältet och förmedlade styrsignaler för övervakning av kursgyrot relativt kompassnorr.

 

Devieringsenheten hade till uppgift att kompensera den magnetiska deviationen hos kursgivaren från intern och omgivande magnetiska störningar. Enheten bestod härför av potentiometrar för justering i samband med verklighetskontroll där även ett devieringsdon ingick.

 

Korrektionsratten användes för att kompensera för lokal missvisning på grund av inverkan av magnetism i omgivning på marken

 

Presentationen

 Flyglägesindikatorn bestod av en treaxlig klotindikator för roll- tipp och kursvinklar. Den hade även en Korsvisare, en Variometer och en Libell. Klotet var lagrat i en gaffel som ställdes om av en rollmotor. I tipp och kurs ställdes klotet om av tipp- och kursmotorer. Klotet delades av en horisontlinje och var försett med kurs- och tippvinkelgradering. Indikatorn hade fast flygplansymbol mot alla vinklar avlästes. En felvarningsflagg indikerade vid servo- eller kraftfel.

Korsvisaren presenterade styrorder i tipp- och kursled från CK via en analogomvandlare. Dess höjd- och sidvisare visade även avvikelsen från TILS ledstråle vid landning.

Variometern styrdes från Luftdataenheten LD-4.

 

Kursindikatorn var placerad kring CI-indikatorn i EP-8-systemet och utgjorde en del av denna. I den ingick även en Radarvarningsindikator, en Höjdvarningslampa för SA, en Felvarningsflagga och Snabbstabiliseringsknapp. Indikatorn visade verklig kurs på en rörlig skala mot ett fast index och kommenderad kurs på ett eget index.

 

Reservinstrument för flyglägesvisning utgjordes dels av en mekaniskt uppbyggd Reservhorisont med begränsad frihet och dels en magnetisk Reservkursanläggning Fpl37.

  

Skrivet av Göran Hawée

Senast uppdaterad 2020-01-31.

 

Källor: Beskrivning AJ37 del 1