Siktessystem JA37

Siktesberäkning Automatkanon och Robot

JA37 Jaktprofil princip

Större bild

JA37C beväpningsalternativ för jaktuppdrag

Större bild.

Allmänt

Viggenflygplanet JA37 var utrustat med ett siktessystem för Optisk inriktning av vapen och som beräknades i flygplanets Centraldator CD-107 samt presenterades med dess Elektronisk Presentationssystem EP-12.  Som komplement användes data från Siktesradar PS-46 vilken levererade nödvändiga data till CD för beräkningen och presentationen. Systemet var utvecklat av Svenska Aeroplanaktiebolaget SAAB tillsammans med annan militärindustri i Sverige på uppdrag av Försvarets Materielverk FMV. Siktesfunktionen benämnes här  Siktning och ingick som en del i flygplanets beväpningssystem vid taktiskt uppdrag. Systemet föregicks i uppdraget av Inflygning och Vapenval samt efterföljdes av Vapenleverans vilka kortfattat beskrivs nedan i sina sammanhang.

Den vapenarsenal JA37 var utrustad med från utvecklingen och vid leveransen till Flygvapnet från 1979 utgjordes av Automatkanon AKAN, Jaktrobotarna RB71 och RB74 eller Jaktrobotar RB24J. Den senare ersattes successivt efter hand av RB74. AKAN var monterad i en AKAN-box, i sin tur monterad centralt under flygplankroppen medan robotarna var hängda i balkar (RB71) och/eller i lavetter (RB74/24J) snett under flygplankroppen eller under vingarna. De olika hängningsalternativen framgår av bild i JA37 Viggen, notis 2 .

Från mitten av 1990-talet modifierades ett antal JA37 till en variant benämnd JA37D där bland annat en uppdaterad CD 207 tillsamman med en ny Vapendator ANP37 och en datalänk till respektive innerbalklägena infördes. Detta var nödvändigt för att systemet skulle kunna kommunicera och aktivera bland annat nytt vapen RB99 och störkapsel U95. De olika hängningsalternativen framgår av bild i JA37 Viggen, notis 2 .

För att skilja JA37D från de omodifierade flygplanen JA37  fick dessa versionsbeteckningen JA37C.

Siktesfunktionerna hade till uppgift att med hjälp av inmätta radardata och med elektroniska symboler på Siktlinjeindikatorn SI och Målindikatorn MI i EP-12 presentera för flygföraren den nödvändiga information som behövdes för de olika anfallstyper som krävdes för anfall med AKAN och robotarna RB71 och RB74 eller RB24J samt senare RB99. Det skulle också förse Styrautomat SA-07 med data för stöttning när Automatsiktning vid AKAN-siktning var vald för att ge ökad träffsannolikhet.

Optisk inriktning mot målet, eller så kallad Takometrisk mod nyttjades då radarföljning inte var tillgänglig.

Siktessystemet betjänades av flertalet, dels fristående system med egna presenterande funktioner och dels av system enbart för siktningsfunktionerna. Dessa lämnade data till CD för att denne skulle kunna utföra siktesberäkningar för det taktiska flyguppdraget på de olika indikatorerna.

I siktessystemet ingick följande enheter;

• Centraldator CD-107/207

• EP-12 Siktlinjeindikator SI

• EP-12 Mållindikator MI

• EP-12 Taktisk indikator TI (JA37C)

• Vapeniställarpanel VIP

• Vapenpanel VP

• Vapentablå VT

• Gasspak GS

• Siktesradar PS-46

• Systemtablå ST

• Styrspak SS

• Anpassningsenhet ANPC (JA37C)

• Anpassningsenhet ANP71 (JA37C)

• Anpassningsenhet ANP37 (JA37D)

• Kursindikator KI

• Flygradio FR-29 (STRIL)

• Styrautomat SA-07

Systemtablå ST i JA37C
Större bild.

SS med OPT-knapp

Profilbild av GA- och HK-anfall, princip.

Större bild

Uppbyggnad och Funktion

 Allmänt.

 Ett normalt uppdrag började med Anflygning med styrorder från STRIL via FR. Knappen DL var då tänd på ST monterad till höger på instrumentpanelen i kabinen. Skedet följdes av Inflygning med styrorder från egen PS (DL på ST släktes). Övergången skedde automatiskt om PS startats (knappen RR på ST trycktes in och tändes) och etablerade följning på målet. Inkommande kommandon från Stridsledningen STRIL presenterades då fortfarande på TI och STRIL-styrorderna presenterades hela tiden på MI, SI och TI, parallellt med styrorder beräknade från PS-data. Genom intryckning av DL (som tändes) på ST kunde återgång till Anflygning ske. PS-funktionen bröts dock inte utan styrorder från PS kunde återväljas med knappen RR på ST.

Inflygning.

 Allmänt

I inflygningsmoden kunde Radarrobot RB71 och eventuellt IR-robot RB74 avfyras på så stora avstånd att målet inte kunde ses optiskt. På kortare avstånd till målet valdes som regel optisk siktesmod till exempel med OPT-knappen på SS. I siktesmod var Jakt IR-robot RB24 eller Automatkanon AKAN de vapen som utnyttjades i första hand. Nödvändig presentation visades i SI.

Anfallstyper

Inflygningen bestod i huvudsak av två anfallstyper, Genskjutningsanfall GA eller Hundkurveanfall HK.

GA var automatiskt förvalt vid PS tillslagen och radarföljning i 3 koordinater 3K (sida, höjd, avstånd), så kallad Kontinuerlig Följning KF vilka indikerades på ST (lampa GA tänd). Även HK indikerades på ST och valdes på denne manuellt vid 3K-följning eller automatiskt när PS hade 2K-följning (sida, höjd). Styrorder för inflygningen beräknades i CD med målinformation från PS och bestod av kommenderad ban- och färdvinkel och presenterades på SI och MI samt på TI och KI.

GA bestod av ett Direktanfall DA fram till det valda vapnet yttre skjutgräns. Därefter övergick systemet till att presentera Jaktkurva JK.

Presentation Inflygning SI

Större bild

Presentation Inflygning MI

Större bild

Presentationer

Styrorder för inflygningen beräknades i CD med målinformation från PS. Styrordern bestod av kombinerad ban- och färdvinkel och presenterades i SI och på MI, TI och KI. Presentationen i SI bestod av en Följemarkör och i MI av en Styrordermarkör.

På SI var presentationen samma som vid Navigeringsmod, se Navigeringssystem JA37, Brytpunktsnavigering med följande undantag;

• Följemarkör ersätter färdvinkeln.

• Målutpekningssymbol RR-Mus om PS målföljer i KF.

• Avståndsskala med skjutgränser och ”L” vid PS i KF.

• Vald robot identifieras, 24/74/71 samt 99 (JA37D)

 En linje visades vid avståndsindexet på skalan vars längd visade målhastigheten och dess riktning om anfallet är fram- eller bakifrån.

På MI erhölls samma information som i SI och om RB 71 var vald identifierades den med texten SMAL eller BRED (dopplersvep).

Avfyringskryss visades i SI och MI när Avtryckaren på styrspaken trycktes in. Krysset släcktes vid robotskjutning när dessa separerat från flygplanet samt när Avtryckaren släpptes vid AKAN-skjutning.

Presentation av skjutgränser på SI och MI.

Skjutgränser och styrfelscirkel.

Skjutgränserna beräknades i CD. De utgjorde yttre och inre skjutgräns för valt vapen och presenterades i SI och MI.

Vid siktesmod AKAN jakt fanns två varianter. Den ena var vid låst PS då yttre skjutgränsen motsvarade 3 sekunders projektilgångtid och inre gränsen för att ge minst 150 meter (100 meter i bakanfall) passageavstånd till målet.

Den andra varianten var utan PS-låsning, så kallad takometrisk mod. Yttre- och inre gränserna utgjorde här konstanta schablonvärden, 1000 respektive 200 meter.

Styrfelscirkel storlek på  MI

Vid robotskjutning skedde kontinuerlig beräkning av skjutgränserna och framförhållning vid 3K-data från PS.

Vi endast 2K-data eller ingen måldata från PS beräknades schablongränser med antagna parametrar. Vid målpassage innanför yttre skjutgränsen visades en hel Styrfelscirkel på MI vars varierande radie utgjorde maximalt tillåtet styrfel. Denna varierade så att den blev större på närmare målavstånd och tillät större styrfel. För att sedan minska igen vid närmandet av inre skjutgränsen där den hade minsta radien.

VIP i höger apparatrum

VP i förarkabinen till höger

VT (JA37C) till vänster på instrumentpanelen

GS (JA37D) med Snabbvalsknapp

Vapenval.

 Allmänt

Olika vapensystem som ingick i JA37C var;

• AKAN

• IR-robotar RB 24J initialt och RB 74

• Radarrobot RB 71, för JA 37D även RB 99

 I vapensystemet ingick funktioner för;

Identifiering och presentation av hängd last

• Val av vapen

• Bekräftning av vapenval.

• Osäkring och Avfyring

• Fällning av last

Tillslag av vapensystemet gjordes med en omkopplare BEVÄPNING på VIP i höger apparatrum av markpersonalen.

På VP till höger i kabinen fanns en omkopplare för val av Vapenfunktionerna Operativ eller Reducerad eller Fiktiv vapenlast. Övriga strömställare var för Fällning av Xtra X-tank, Nödfällning av hängd last och val av Säkerhetsavstånd.

Robotlavetterna identifierade sig automatiskt från respektive balklägen;

• Lavett 71

• Lavett 71 + RB71

• Lavett 74 (24J)

• Lavett 74 + RB74 (24J)

 För vapenval och presentation av hängd last utnyttjades VT på instrumentpanelen (JA35C).

Presentationen av monterad robot och hängningsplats visades i sifferfönster, två för varje robot och med siffran för respektive robottyp samt aktuell robotbalk.

Var AKAN laddat erhölls i ett fönster uppgift om antalet sekunder det fanns ammunition laddat för uppdraget eller kvar efter tidigare avfyring. Vid maximalt antal patroner, 120 stycken i magasinet och för 20 skott/sekund skrevs siffran 6 i fönstret.

Vapenvalet gjordes på VT med tryckning en speciell knapp under varje par av sifferfönster. I JA37D ersattes all funktion för VT med med en ny TI.

Alternativ valmöjlighet gjordes på GS till vänster i kabinen med en till mittläget återfjädrande trelägesomkopplare. I läge ”uppåt” valdes AKAN och i läge ”nedåt” valdes robot vilket som tidigare nämnts indikerades också på TI och i MI.

Vid vapenval ROBOT från GS valdes, om inget förval gjorts på VT dessa efter prioriteringsordningen RB-74 – RB-71. Snabbval RB-74 gav dubbelval om robotar fanns hängda på båda sidor under vingarna på flygplanet. Om enbart RB-74 var hända i samtliga balklägen resulterade snabbvalet i tur och ordning robotarna under yttervingarna, sedan under innervingarna och sist under kroppen, i samtliga fall först vänster och sedan höger.

Förval av kombination av robotar kunde göras på VT, enkel- eller dubbelval. Förvalet kunde även vara ”blandat” (IR- och RR-robotar) eller ”dubbelt” (två lika robotar). Specifikt vid ”blandat” val var att ordningsföljden styrdes av valordningen på VT.

”Rensning” av respektive vapenval gjordes med knappen RENSA på VT eller RENS på TI (JA37D).

SS  med OS/S-bygel och AVF-knapp

Fiktiv vapenlast.

Funktionen valdes genom att Vapenomkopplaren på VP ställdes i FRÅN. Lasten kunde bestå av hängd last eller inmatad standardlast med sju alternativ. I alla dessa förutsattes att AKAN ingick och var laddad med 120 skott.

Vid fiktiv mod var vapenfunktionerna utanför CD bortkopplade och inget vapen kunde avfyras. I övrigt motsvarade indikeringarna och funktionerna nästan de operativa.

Osäkring OS och Säkring S av systemet gjordes med Säkringsbygeln och Avfyring AVF med avtryckaren på SS.

Förutsättningen för att OS- och AVF-signalerna skulle matas till ett vapen var att vapenval gjorts. Öppen Noshjulslucka eller vapenmodsvredet i läge FRÅN på VP förhindrade hårdvarumässigt aktivering av OS och AVF till CD och vapenbalkarna.

Säkringsbygel/Avtryckaren var anslutna till ANPC och ANP71   i JA37C och ANP37 i JA37D och programvara i dessa styrde dess villkor ut till respektive vapenbalkar.

Avtryckarfunktionen hade självhållning för samtliga vapen utom AKAN. AVF-krysset presenterades när Avtryckaren trycktes in och släcktes när vapnen separerat från balken.

SI presentation AKAN Jakt

SI presentation AKAN Jakt

Större bild.

Siktning och Vapenleverans.

Allmänt.

Normalt skedde siktning vid optisk sikt. Om  PS målföljde mot luftmål kunde siktning i optisk siktesmod (OPT-mod) ske mot målsymbolen (RR-mus) i SI. Valet av mod gjordes, som tidigare nämnts med OPT-knappen på SS vilken hade en växlingsfunktion varannan gång mellan optisk Siktesmod och Styrordermod.

AKAN Jakt

 Radarmod.

För moden krävdes att PS hade kontinuerlig följning i de 3 koordinaterna avstånd, sida och höjd, 3K-data. Moden erhölls automatiskt vid PS-låsning i siktesmod AKAN Jakt.

Presentationen i SI bestod av en riktprick med spårlinje, cirkulär avståndsskala med skjutgränser, digitalt målavstånd samt PS målutpekningssymbol (RR-mus). Övriga flygdata (höjd, fart och banvinkellinjer) visades som i andra siktesmoder.

Riktpricken bestod av en punkt i avståndsskalans centrum när målavståndet är inom skjutgränserna, i annat fall av fyra punkter.

Skjutgränserna hade fasta lägen: Yttre skjutgränsen vid ”kl 3”, och inre vid ”kl 7.30”. Värdet på inre gränsen bestämde skalningen för avstånd som var mindre än inre skjutgräns. Skillnaden mellan yttre och inre gränserna bestämde skalningen på resterande delen av skalan.

När avståndsskalan var en hel cirkel var avståndsindex parkerat vid max skala ”kl 9” vilket inträffade vid ett målavstånd vars storlek berodde på anfallsgeometrin, vilket innebar > 4 km i baksektorn och > 5-6 km i framsektorn. Avståndet visades digitalt i hela km vid parkerat avståndsindex, därefter  med decimal.

På utsidan av cirkellinjen visades ett runt index (liten cirkel)  som utgjorde målavståndet 1200 meter. Indexet gav antydan om aktuell skalning och värdena på yttre och inre skjutgränserna.

Vid AVF tändes ett +-tecken framför avståndpresentationen.

Utstyrningen av riktpricken beräknades ur akanprojektilens utskjutningsriktning med förhållning beräknad från PS inmätta Målrörelsemodell MRM.

Spårpunkten beräknades och visades i SI efter OS. Från riktpricken ritades en spårlinje till spårpunkten. Flygplanet styrdes så att riktmärket kom på målet och med spårpunkten på målet gjordes AVF.

SI-presentation vid takometrisk mod

Större bild

SI presentation av schbloninställda lägen

GS  med  avstånds- /spännviddsomkopplaren

Takometrisk mod.

SI-presentationen i siktesmod utan PS-låsning, takometrisk mod, bestod av en riktprick med spårlinje vilken var släckt i FRAM. På ömse sidor om pricken fanns spännviddsmarkeringar i form av två stolpar med digital angivelse av målspännvidd i meter och målavstånd i km till höger. Även höjd och fart visades digitalt.

Övergång till takometrisk mod från PS-mod enligt följande;

• Upplåsning av PS-följning på målet

• Påverka avstånds- /spännviddsomkopplaren på GS.

• PS-följning upphör på grund av minavstånd för PS.

Vid tappad PS-följning låg PS-mod kvar på minnesgångsdata i några sekunder för övergång till takometrisk mod.

Följande schabloninställningar av avstånd och målspännvidd kunde utföras;

• Litet skjutavstånd BAK. Målspännvidd 15 meter, avstånd 600 meter

• Stort skjutavstånd BAK. Målspännvidd 14 meter, avstånd 1200 meter

• Stort skjutavstånd FRAM. Målspännvidd 40 meter, avstånd 1800 meter

 Val av schabloninställningarna gjordes med avstånds-/spännviddsomkopplaren på GS. Upprepade tryckningar nedåt (BAK) gav växling mellan stort och litet skjutavstånd BAK. Vid detta val kunde manuell avståndsinställning göras genom att omkopplaren fördes mot MINSK eller ÖKA. Avståndet begränsades inom intervallet 200-1500 m vid val BAK och 450-2000 m vid stort BAK.

Initialsättningen gjordes med ”litet skjutavstånd BAK” vid val av siktesmod AKAN och vid snabbval PS.

Avbrytkommando

Avbrytkommando och passageavstånd.

Avbrytkommando presenterades i följande moder;

• Siktesmod PS med AKAN vald

• Övningsmod

 Avbrytkommandot tänds i SI 1 sekund före inre skjutgränsen och när gränsen passeras börjar kommandot blinka.

Villkor för avbrytkommando är följande;

•  Målfarten är lägre än 325 km/h.

eller

• Målfarten är högre än 325 km/h och målvinkeln vid inre skjutgränsen är större än 120 grader.

eller

• Skillnaden mellan jaktfart och målfart är större än 450 km/h

 Passageavståndet presenteras i SI när avbrytkommandot tänds. Det presenteras i meter på platsen där det digitala avståndet normalt stod. När min-avståndet till målet passeras tänds passageavståndet upp och kvarligger i 5 sek.

SI-presentation vid AS

Automatsiktning AS.

Allmänt

AS kunde endast kopplas in i AKAN Jakt och PS-låsning för att avlasta styrningen vid anfallet och öka träffsannolikheten. AS var främst avsett för anfall mot rakbanemål i dess FRAM-sektorn och vid anfall i dess BAK-sektorn. Flygplanet styrdes grovt i tipp och roll mot målet medan sedan SA skötte finstyrningen i tipp och gir.

Inkopplingsknapp AS på SS

In- och urkoppling AS

 Inkoppling erhölls bland annat vid villkoren;

• Flyghöjden är < 8 km

• Flygplanets hastigheten är mellan 400 km och M 0.92

• AKAN Jaktmod vald

• SA i SPAK-mod

• PS-följning i siktesmod.

• Målavståndet > inre skjutgränsen

• OS aktiverat

• FRIGÖRINGS/AS-knappen på SS trycks in

 Urkoppling erhölls vid bland annat villkoren;

• FRIGÖRINGS/AS-knappen på SS trycks in

• Någon av inkopplingsvillkoren upphör.

• Avtryckaren på SS släpps vid < 2 sek kvar till inre skjutgräns.

 Styrorder vid AS

Flygplanet styrs så målet kommer inom avståndscirkeln i SI. Vid säkrad PS-följning i 3K och efter OS kopplas AS in samt styrs manuellt i tipp och roll. När träffvillkoren var uppfyllda gjordes AVF. AS kopplades ur och flygplanet undanmanövrerades. Styrorderna behövdes inte styras med precision För bästa resultat var det snarare viktigt med mjuk styrning av flygplanet.

Funktionerna för skjutgränser, avbrytkommandon och passageavstånd vid AS var detsamma som vid manuell PS-mod.

SI presentation vid robotval

Större bild

Avståndsskala i SI

Förlängningslinje i SI

Robot jakt.

Optisk siktning för robotar skedde utan förhållning både i PS-mod och i mod utan PS-låsning. För samtliga robottyper lades riktmärket attitydsfast i flygplanet X-axelriktning. För RB74 slavades målsökaren MS vi OS till PS om RR-mus presenterades, i annat fall till riktmärket.

Vid PS-följning visades i SI en RR-mus och avståndsskala med mittindex och skjutgränser. Aktuellt avstånd visades med ett ”V” eller ett ”ruteress” (beroende på målidentitet) på avståndslinjen. Det avstånd som linjen representerade visades digitalt till höger om linjen, 3, 10, 30 och 60 km. Vid avstånd >60 km släcktes linjen. Omskalning till 3 km erhölls inte vid närmandehastighet <250 m/sekund. Skjutgränsmarkörer presenterades på avståndslinjen.

RR-musen visades i SI vid PS-följning på mål. Symbolens utstyrning var begränsad till 2,5 grader från fartvektorn eller riktpricken. Var avvikelsen större än >0.5 grader visades en förlängningslinje från RR-musen mot målet. Om avvikelsen var >10 grader i Siktesmod  tillkom digital information avrundat till närmaste 10-tal. Digital presentation av vinkeln till IR-mål visades endast i Siktesmod.

MI presentation i siktesmod

Större bild

På MI har presentationerna vid siktesmod presenterat generellt under avsnittet om Skjutgränser och styrfelscirkel ovan. Bortsett från de primära presentationerna för inriktning fanns på MI ett flertal presentationer som berörde målläge och avstånd till målet samt övrig måldata som bland annat gav information om dess storlek. Ävenså presenterades styrorder från STRIL, flygplanets flygläge, höjd och fart samt vapenval.

Skrivet av Göran Hawée

Senast uppdaterad 2020-11-09