Operativ Tidsperiod
 

 

                        /----/
--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

 

 

Övningsstörutrustning Sune

mot Flygradar i J32B och J35A, J35B, J35D

 

 

PS-02 antenn i J35A

PS-02 antenn i J35A

 

PS-01/011 antenn för J35F

PS-01/011 antenn för J35F

 

 

 

 

 

Sune monterad på A32A

Sune monterad på A32A

Större bild.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Blockschema Sune

 Blockschema Sune

Större bild.

 

 

Bakgrund

Denna typ av övningsstörutrustning togs fram av Försökscentralen FC på uppdrag av Kungliga Flygförvaltningen KFF för att elektronisk störa siktesradar PS-01 i J35F  men var även verksam mot PS-03 i J35B och J35D och PS-02 i J35A samt mot PS-42 i J32B. Avsikten var att kunna öva flygförarna i sin operatörsroll mot det tänkta fientliga störhotet i taktiska situationer samt att utvärdera vapenverkan i elektronisk störd miljö. Utprovningen i flygplan gjordes i en A32A Lansen (32160) vid Centrala Flygverkstaden i Västerås CVV och var avslutad i oktober 1967 varefter kapseln omedelbart togs i bruk vid förband.

 

Utrustningen med sin kapselform och antennarrangemang möjliggjorde att störning kunde sändas mot jaktflygplanet oavsett anfallsriktning. Konstruktionen medförde också att den kunde apteras på flera olika typer av flygplan. Begränsande faktorer var att den inte kunde mäta in jaktflygplanets radarfrekvens eller varna föraren i störflygplanet vid belysning från jaktradarn. Den på marken frekvensinställda störsändningen kunde både vara av maskerande typ (brus) eller ha vilseledande karaktär (pulser).

 

Uppbyggnad

Utrustningen bestod av en metallkapsel med formgivna radomer fram och bak i glasfiberlaminat. Genom en lucka i sidan av den mittersta metalldelen kunde utrustningens elektronik manövreras till önskade funktioner via strömställare och omkopplare. Där fanns även säkringar och viss åtkomst av mindre delar. Innanför radomerna var fyra antenner för störsändning monterade med 90° skillnad i riktning från huvudriktningen och viss höjdtäckning nedåt samt bredlobiga antenner för mottagning.

HF-oscillatorn bestod av en elektriskt avstämbar reflexklystron. Vågledare förmedlade HF-signalerna via diodomkopplare som styrde för olika sändningstyper samt valet av någon av de fyra störantennerna.

Som Sändare användes ett förstärkarrör av fabrikat Varian av tidig TWT-typ (Traveling Wave Tube), s.k vandringsvågrör. En bredbandig Mottagare detekterade flygradarnas sändarpuls.

Elektroniken i kapseln var uppbyggd med tidsenliga MIL-specificerade komponenter. Anpassad kraftförsörjning till de olika delarna utformades i kapseln som fick grundkraften från flygplanets strömförsörjningssystem.

 

Sune kunde monteras på en vingbalk för jaktrobot RB24 och manövreras med hjälp av RB24-installationen i det flygplan som kapseln medfördes på.

 

Funktion

Allmänt

Blockschemat för utrustningen visar att signalen från HF -oscillator (klystronen KLO) brusmodulerades eller pulsmodulerades till önskad störform, förstärktes i TWT-röret och sändes ut via vald antenn.

 

Mottagaren.

Den inkommande radarsignalen från den runtomavkännande Antennen förstärktes i den bredbandiga Mottagaren och omvandlades till en triggpuls i Detektorn.

 

Störsändare

HF-generatorns utsignal från KLO, vars frekvens bestämdes av en ”Kavitet” (mekaniskt inställbart hålrum) ställdes in på marken före uppdraget och utgjorde referens för Sändarens störfrekvens. Brusgeneratorn modulerade grundsignalen och det filtrerade bruset påfördes en styrbar Diod för störstyrning. Sändarens TWT-rör förstärkte den modulerade brussignalen för utsändning via den styrbara Antennomkopplaren (diodswitschar) till vald Antenn.

 

Störtypformning

Elektroniska grundstörformer mot flygradar från Sune:

  • Maskerande  Kontinuerligt Brus

  • Vilseledande  Repeterpulser utan eller med avhakning (avståndsstörande)

Mottagarens Detektor skickade triggpulser till Pulsgeneratorn. De utgjorde referens för val av Direkt pulsstörsändning från radarpulsens position eller Fördröjda dito mot längre avstånd med viss förvald hastighet. Pulserna ut från denna påfördes en Modulator vilken kunde väljas att styra Dioden att vara konstant öppen för konstant brussändning eller modulerades den med pulser från Pulsgeneratorn för repeterande pulssändning. De olika valen, Direkt eller Fördröjd pulssändning eller brus eller pulsstörning gjordes på marken.

 

 Data / Prestanda               

                                         

Frekvensområde

X-bandet (8-12,5 GHz)

Antennförstärkning

3 dB (2 ggr)

Sändare / Uteffekt

TWT / 20 W

Störpulslängd

0.5 µs

Störbandbredd

5 MHz

Initialfördröjning *)

0,1-0,2  µs

 

*) Tidigast möjliga störsändning efter inkommande radarpuls.

 

Skrivet av Göran Hawée.

Senast uppdaterad 2011-04-13.