Tidslinje 1950-1990

Svenska Försvarets Helikoptrar

 1950-1959

 Under denna period utvecklades helikoptern starkt i Sovjetunionen, USA och Västeuropa. Dess användbarhet upptäcktes även i Sverige och marinen var den försvarsgren som först anskaffade helikoptrar.

Se även  Helikoptern i Försvaret
 

1957

• Sveriges första helikopterförband sätts upp av marinen på Bromma. Det får benämningen 1. helikopterdivisionen och ska få de 4 beställda stora helikoptrarna Vertol 44. 

HKP1

1958

• Marinens två första Vertol 44 kommer till Sverige. De får beteckningen HKP1. 
  Helikoptern hade två rotorer som drevs gemensamt av en stjärnmotor som var placerad bak i helikoptern. Dess uppgift var ubåtsjakt och räddningsverksamhet. Ytterligare 4 helikoptrar beställdes senare. 
  Samma år beslutas att några av helikoptrarna skall stationeras på Torslanda.
   

HKP2

1959

• Marinens fyra första Alouette II levereras. Åtta är beställda. De får beteckningen HKP2.

• Flygvapnet får sina två första Alouette II, HKP2.

• Marinens andra HKP-förband, 2. helikopterdivisionen,  etableras på Torslanda i Göteborg.

• Arméns helikopterskola upprättas i Boden och får sina första två första Alouette II, HKP2.
   

1960-1969

Under detta årtionde växer helikopterflottan väsentligt. Alla flottiljer får helikoptrar, fler tunga helikoptrar anskaffas och arméns helikopterverksamhet växer.

HKP1 på Berga

1961

• Marinens 1. helikopterdivision flyttas till Berga söder om Stockholm.
• HKP1 var utrustad med hydrofon och sjunkbomber för ubåtsjakt. För kommunikation fanns flygradio FR-12 och RA-05 samt för navigering gyrokompass, flygradiopejl och Decca-mottagare. Tre HKP1 utrustas senare med radarhöjdmätare PH-11.

HKP3A

1962

• Flygvapnet får sina första Agusta Bell 204B som betecknas HKP3A. De avsågs användas för att underlätta underhåll av radiolänk- och radaranläggningar. De var försedda med flygradio FR-12 och FR-16, radiostation Ra-010 samt flygradiopejl FRP-5.

• Marinen får ytterligare fem Alouette II, HKP2.

• Flygvapnet lånar två Vertol 44, HKP1 av marinen.

• Armén köper två Hughes 269B för prov och utvärdering. De får beteckningen HKP5.


 

HKP4A

1963

• Flygvapnet och marinen får sina första Boeing/Vertol 107. De betecknas HKP4A för flygvapnet och HKP4B för marinen. Bägge versionerna hade styrautomat, flygradio FR-12, radiopejl FRP-4 och radarhöjdmätare PH-11.  I HKP4B fanns även hydrofon och vapeninstallation för ubåtsjakt.

• Arméns tre första Agusta Bell 204B levereras till Boden. De får också beteckningen HKP3A.

HKP3B

1964

• Artilleriflygskolan tilldelas två Hughes 269A, HKP5. 

• Helikopterskolan i Boden får sina första HKP3B med starkare motor än HKP3A. 

HKP6A

1968

• Armén får sina första Agusta Bell 206A. De får beteckningen HKP6A och utrustas med flygradio FR21 och arméradio RA-020 samt flygradiopejl FRP-6.

HKP6B

1969

• Alouette II, HKP2 tas ur drift. 

• Armén får tre nya Agusta Bell 204B försedda med större rotor och längre stjärtbom. De fick beteckningen HKP3C.

• Marinen får ytterligare tio Agusta Bell 206A. De betecknas HKP6B.

• 2. helikopterdivisionen upprättas på Säve och erhåller de HKP1 som varit baserade på Torslanda.
   

1970-1979

Marinens ubåtsjaktförmåga förbättras och flygräddningen förstärks.

HKP4C

1972

• HKP1, Vertol 44  tas ur tjänst. 

• Marinen får sina första Kawasaki/Vertol 107. De får beteckningen HKP4C.
  De är utrustade med autopilot, hydrofon, ubåtsjaktsvapen, radar, dopplernavigering Doppler-71 med karta samt Deccamottagare och radarhöjdmätare. De är också försedda med civil navigeringsutrustning samt tre flygradiosystem, FR-12, FR-25 och FR-27.
   

1980-1989

Försvarsmaktens helikopterflotta utökas ytterligare och moderniseras. Armén får sina första pansarvärnshelikoptrar och flygvapnet får Europas bäst utrustade flygräddningshelikopter.  

HKP5

1980

• Armens helikopterskola får sina första av 26 beställda Hughes/Schweizer 300C, som ska användas för grundutbildning av helikopterförare. De betecknas HKP5B och baseras i Boden och Nyköping.

HKP9B

1985

• Flygvapnet får fyra MBB BO-105CBS som är avsedda för flygräddning och som får beteckningen HKP9B. De är försedda med IFR-utrustning och baseras på Säve.

• HKP5 tilldelas AF2 på Malmen i Linköping.

HKP9A

1987

• Armén får sina första MBB BO-105CB som hade två motorer och stelt rotorsystem. De avsågs fungera som pansarvärnshelikoptrar och utrustades därför med pansarbrytande robotar. De betecknades HKP9A.

HKP10

1988

• Flygvapnet får sina två första Super Puma AS332 M1 avsedda för flygräddning. De betecknas HKP10A och är utrustade med mycket avancerad avionik. Styrautomat, elektroniska flyginstrument, radar, tröghetsnavigering och navigeringsdator som får information via databussar från en mängd sensorer som möjliggör automatisk flygning med stor noggrannhet.

HKP4D

1990

• Flygvapnets HKP4A tas ur bruk. Marinen övertar fyra HKP4A och bygger om dem för ubåtsjakt. Den moderna navigeringsdatorn TANS tas ur och ersätts med den äldre Decca Computer 1770.
  Helikoptrarna får beteckningen HKP4D.

Flygvapnet får fler mycket avancerade flygräddningshelikoptrar.
 

• Flygvapnet får resterande 10 stycken Super Puma successivt under 1990-talet. De är nu utrustade med avancerad navigeringsdator för förbättrad automatisk flygning med möjlighet till val av förprogrammerade flyg- och sökmoder. De blir senare även försedda med lasergyro och GPS.