Operativ Tidsperiod
 

 

SAAB 35 Draken

SAAB 35 Systemflygplanet                         Notis 2





SAAB 210 ”Lilldraken”
Större bild

 


SAAB 210B med tillbakaförda luftintag

 

 
SAAB 210B med bromsskärm. Större bild.

 

 

 Provflygplan 35-1 landar efter första flygningen
Större bild.
 


 Provflygplan 35-1, -2, -3, -4 och –5.

Större bild.

 

 


Provflygplan 35-6 med Falconrobotar RB-27 och RB-28
Större bild.
 


 Jetmotor GLAN principbild

Större bild
 



Jetmotor RM-6C
Större bild



Efterbrännkammare EBK-67
Större bild
 



Huvudgenerator med styrelektronik och generatordrivenhet.
Större bild
 



Nödgenerator
 


 

Likriktare              Batteri

 

 

Bakgrund

Under slutet av 1940- och i början av 1950-talet fortsatte den mycket snabba tekniska utvecklingen. Detta skedde inte bara inom flygtekniken, utan kanske ännu mer på det elektroniska området. Samtidigt ökade de operativa kraven genom ständig förändring av hotbilden, föranledd av vapenutvecklingen och en accelererande kapprustning i vår omvärld. Den förväntade nedrustningen efter andra världskriget hade förbytts i en ny rustningsperiod i inledningen av det Kalla kriget.

Mot denna bakgrund, måste flygvapnets jaktförband förnyas och en ersättare för J29 Tunnan började planeras redan1949. Målet var ett överljudsplan som var prestandamässigt optimerat som vapenplattform för direktinsats mot snabba mål på hög höjd.
Dessutom anpassad till det unika svenska krigs- och vägbassystemet. Flygvapnets krav på detta nya flygplan var alltså omfattande. Det skulle kunna bära sin beväpning av automatkanoner AKAN, Raketer RAK och Robotar RB för att kunna operera från en centralt belägen bas till varje del av Sveriges 2000 km långa kust i alla slags väder, både natt och dag.

 

Utvecklingen

Efter utvärdering av ett projektutkast från december 1949 av ”Flygplan Typ 1220”, ett enkelt deltavingat flygplan med robotbeväpning och en toppfart strax över ljudhastigheten Mach 1 beslutade flygvapnet att gå vidare med ett försöksflygplan kallat ”Ljudvallen”. Konstruktionen hade en dubbel deltavinge med en smal flygkropp och var unik och oprövad.
Ett speciellt provflygplan SAAB 210 ”Lilldraken” tillverkades, nedskalad till ca 70%, för utprovning av flygplanets lågfartsegenskaper. Även swinglinemodeller i skala 1:7 tillverkades för att utröna flygegenskaperna innan SAAB 210 skulle flyga för första gången. Detta skedde den 21 januari 1952 varefter proven fortsatte i första hand i underljudsfarter.
Under de fortsatta utprovningarna, modifierades 210-an, bl.a. flyttades luftintagen bakåt för att ge bättre sikt vid landning samt försågs med bromskärm vilket även samtliga fullskaleversioner utrustades med.
I sitt slutliga utförande betecknades ”Lilldraken SAAB 210B.

I oktober 1951 hade en preliminär projektspecifikation för ”Flygplan Typ 1250” framtagits för robotbeväpning och för direktanfall. Projektet fick fastare form allteftersom flygproven med SAAB 210 fortfor och den första prototypen av ett fullskaligt Drakenflygplan, 35-1 röd U flög 25 oktober 1955 och passerade ljudvallen, Mach 1 den 26 januari 1956 utan besvär

Av total 19 tillverkade flygplan enbart för provändamål utgjorde 13 st specifika provflygplan för de olika versionerna.

  • 35-2, blå U hade en ny motor med efterbrännkammare EBK.

  • 35-3, gul U hade beväpning.

  • 35-4 var en serieprototyp för J35A med motor i serieutförande

  • 35-5 var i serieutförande för J35A för leverans till försökscentralen FC.

  • 35-6 var utrustad med starkare motor för utprovning av J35D

  • 35-7 hade speciella mätutrustningar.

  • 35-8 användes för utprovning av J35F och Falconrobotar.

  • 35-9, 35-10 och 35-11 användes för utprovning av J35F.

  • 35-12 användes för utprovning av J35D/F

  • 35-13 användes för bl.a. utprovning av J35B/D radar.

Motorer

Ursprungligen var Draken planerad för en svenskutvecklad jetmotor med axialkompressor, STAL-s GLAN med en statisk dragkraft på cirka 5000 kp utan EBK. Flygförvaltningen beslutade dock i november 1952 att avbryta den inhemska utvecklingen av jetmotorer .
I stället förvärvades tillverkningslicenser för den brittiska Rolls-Royce RR Mk21A (RM5A) med dragkraften 3.460kp utan EBK vilken var monterad i 35-1 vid dess första flygning. Dessa tillverkades av Flygmotor i Trollhättan.
För de första serieflygplanen J35A, SK35C och J35B licenstillverkades Avonmotorer ur den helt nya 200-serien, RR Mk.48A (RM6B) med dragkrafer på 4890 kp utan EBK och 6520 kp med EBK65 respektive EBK66.

För J35D, S35E och J35F utvecklades ur Avon 300-serien en RR Mk.60 (RM6C) med dragkraften 5845 kp samt en ny EBK67 vilka tillsammans gav en dragkraft på 7880 kp. Denna motor hade ett extra kompressorsteg och var längre än RM6B men fick ändå plats i flygplanet på grund av att flygplankonstruktören hade lämnat en 10 cm spalt för ev. tyngpunktsförskjutning av motorn vilken ej behövde utnyttjas. Med RM6C kunde J35D, S35E och J35F passera Mach 2. Flygprov med RM6C gjordes första gången 29 november 1959.

 

Integrerad avionik

SAAB35 Draken blev det första svenska jetflygplanet med endast en besättningsman för hantering av en omfattande avionikutrustning, d v s den flygburna elektronikutrustningen där bl.a. spanings- och siktesradar ingick. Av den orsaken var utrustningarna väl integrerade med varandra och utformade med mycken automatik för att underlätta handhavande i taktiska situationer där bl.a. höga farter och korta beslutstider avgjorde om anfall för bekämpning av mål skulle lyckas eller inte. Härmed kom den utvecklade avioniken i Flygplan 35 att starkt påverkade flygplanets värde som krigsflygplan

 

Elkraftförsörjning

Samtliga Flygplan 35 hade en växelströmsgenerator som huvudkraftförsörjare med en mindre vinddriven nödgenerator som reservkratförsörjare samt ett likspänningssystem med en likriktare och ett batteri. Huvudgeneratorn och nödgeneratorn levererade 200/115V 400Hz till ett skensystem som delade upp försörjningen till alla förbrukare vid normaldrift .
Vid reservdrift försågs de, för flygningen absolut nödvändiga system med kraft.
Likströmssystemets likriktare lämnade 29V och batteriet 24V och systemet hade samma uppbyggnad avseende normal- och reservförsörjning som växelströmssystemet. Vid totalt växelströmsbortfall fanns endast batteriet att tillgå, vilket normalt räckte till max 10 min flygning.

 

Flera versioner

Flygplan 35 Draken projekterades i första hand som jaktflygplan för ersättning av J29 och senare J32B. Den snabba utvecklingen främst inom avioniken gjorde dock att jaktversionen från början byggdes i fyra versioner, J35A, J35B, J35D och J35F. Dessutom tillverkades i två andra versioner, dels ett skolflygplan SK35C, med två sitsar och dubbelkommando för underlättande av typinflygning av alla blivande Drakenflygförare och dels ett spaningsflygplan S35E, för att ersätta S29C och senare S32C.

Totalt tillverkades 615 flygplan SAAB35 under åren 1960-1972.

 

Läs mera om:

Film:

En fem minuter lång film "I Drakens år" om utvecklingen av Draken. Ingen text.

 

Skrivet av: Göran Hawée
Senast uppdaterat 2022-01-12