
SF37 på låg höjd över terrängen.
Större bild

Flygfoto av marksystem med SF37.
Större bild
Data Prestanda |
Motor |
RM-8A |
Dragkraft |
6455kp |
Med EBK Zon III |
10405kp |
Spännvidd: |
|
Vinge |
10,60 m |
Nosvinge |
5,45m |
Längd |
16,30m |
Höjd: |
|
Rest
fena |
5,81m |
Vikt
fena |
4,00m |
Tomvikt
|
10731 kg |
Bränsle
int |
5525 l
(4145kg) |
Bränsle
i FT |
1326 l
(1190kg) |
Startvikt |
14876kg |
Med FT |
16066kg |
Max startvikt: |
Spaningsuppdrag*) |
18000kg |
Max fart |
|
Hög höjd |
M 2,0 |
Låg höjd |
>1350km/h |
Startsträcka |
1000m |
Med EBK Zon III |
400m |
Startsträcka *) |
|
Max
startvikt |
1300m |
Med EBK Zon III |
<600m |
Landningssträcka |
500m **) |
*) inkl max yttre
utrustning |
**) Med reversering |

SF37 spanings- och
vapenalternativ.
Större bild

SF37 kameraalternativ.
Större bild.

SH37 placering av alternativa
utrustningar.
Större bild. |
Bakgrund
Behovet
av att övervaka vårt lands närområde samt att även samla information om
aktiviteter betydligt längre bort ökade ständigt under det kalla krigets
förlopp och därefter. I detta ingick sådant som var av intresse för
underrättelsetjänsten och relevanta för att bedöma hotbilden mot Sverige
samt för insats av vårt attackflyg.
Svensktillverkade Spaningsflygplan som S29C
Tunnan och S32C Lansen och
senare S35E Draken var framtagna av Saab
och utrustade av Kungliga Flygförvaltningen KFF, senare Försvarets
Materielverk FMV för att lösa detta problem. Detta uppnåddes genom dessa
flygplans förmåga att kunna fotodokumentera dag och natt. Dessa
trotjänare skulle med tiden bli omoderna och ersättare började planeras
i slutet på 1950-talet.
Under våren 1960 började arbetet med utformningen av SF37,
spaningsversionen av Viggen för Fotodokumentering.
SF37 var som grundflygplan baserad på AJ37
inklusive motor och EBK och
medförde att detta flygplan, med sina förbättrade fartprestanda och
ökade bränsletillgång ökade det svenska spaningsflygets
fjärrspaningsområde en del.
SF37 utrustades med ett optiskt sikte och en omfattande kamerautrustning
för inriktning och fotografering från alla höjder och i hög fart samt
alla väder och mörker. Denna utrustning krävde utrymme och viss
ombyggnad i framkroppen och nosutrymmet måste göras för att få plats med
den.
Utvändiga kännetecken för SF37 var dels den ändrade noskåpan av metall
med viss utbuktning här och där för plats åt kamerorna och siktet. SF37
försågs liksom SH37 med radarmotmedel som
kunde fälla remsor för radarstörning vilka även de var yttre
kännetecken.
Tillverkning och leveranser
Prototypen av SF37 flög första gången 1974 med serie nr
37950. Det första serieflygplanet 37 951 levererades i april 1976 till
flygflottiljen F13. Därefter
levererades de återstående tillverkade SF37 till
F17 under 1978 och till
F21
under 1979. Den sista levererade SF37 kom till F21 1 februari
1980.
Mellan juni1976 och
februari 1980 levererade Saab 28 st. SF37 till Flygvapnet FV.
Basering
Flottilj |
Avlöste |
Tidsperiod |
Ersatt av |
F13 |
J35F |
1976-1993 |
|
F17 |
J35F |
1978-1993 |
|
F21 |
S35E |
1979-1996 |
AJSF37 |
Spaningsutrustning
SF37 hade både inre och yttre utrustning för registrering vid
spaningsuppdrag. För kameraregistrering fanns för ändamålet avancerade
kameror placerade i dess nosutrymme där radarn satt i AJ/SH37 samt
kapslar på platsen för den yttre beväpningen på AJ37 under flygkroppen
och vingarna.
Vapenbalk V7V och V7H i balkläge 7 och 6, en under vardera
innervingen var tillsammans med anpassade upphängnings-anordningar
avsedda för avancerade Motmedelskapslar.
Sidobalk S7V och S7H i balkläge 3 och 2 på vardera sidan av
flygkroppen var tillsammans med anpassade upphängnings-anordningar
avsedd för Mörkerspaningskapslar och Blixljuskapslar.
Centralbalk C1 i balkläge 1 centralt under flygkroppen var en
extra, fällbar bränsletank FT upphängd i speciell balk.
Beväpning
Robotbalk R7V och R7H i balkläge 9 och 8, en under vardera
yttervinge var, tillsammans anpassade upphängningsanord-ningar avsedda
för RB24.
Sidobalk S7V och S7H i balkläge 3 och 2 på vardera sidan av
flygkroppen var tillsammans med anpassade upphängnings-anordningar
avsedd för RB24.
Avionik
SF37 var i sin avionik lika utrustad som AJ37 avseende system
för den operativa flygningen men beväpningsavioniken hade helt utgått.
På siktesradarn plats i nosutrymmet hade olika kameror och ett
kamerasikte monterats samt manöversystem för kameror. Även utrustning
för manövrering av yttre radarmotmedel och mörkerfotografering tillkom i
SF37. Men den datoriserad beräkningsenheten Centralkalkylatorn
CK-37, programerad för samordning av de olika kamerautrustningarna
gjorde det möjligt för den ensamme föraren att klara av att navigera vid
extrem låghöjdsflygning i höga farter samt att utföra fotografering av
utvalda sjömål i alla väder och mörker.
Kompletterande information, se
Avioniksystem
AJ/SK/SH/SF37
Underhåll
Det i viss mån datoriserat avioniksystemet integrerat med
mekaniska system och med önskan om snabb fellokalisering och verifiering
av funktionsavvikelser föranledde användande av anslutningsbara
autotestsystem med viss inbyggd test.
Avveckling.
SF37 var som spaningsflygplan operativ i flygvapnet under 20 år och
avvecklades slutligen 1996. Under denna period hade antalet flygplan
reducerats något p g a haverier.
Tretton
(13) SF37 levde sedan vidare efter modifiering vid Saab i versionen
AJSF37.
Individer av SF37 finns bevarade. I Sverige finns vid F10 Museum (37976)
i Ängelholm och vid F21 Museum (37977) i Luleå samt vid Essy Expozice
Letecka A Kosmonautika Vojenské Muzeum (37957) i Kebely i Tjeckien.
Mer fördjupande information:
Med invasionen i
sikte - En beskrivning och analys av flygvapnets luftoperativa
doktrin 1958-1966
Skrivet av: Göran Hawée
Senast uppdaterad: 2012-05-31
Källor:
-
Det bevingade
verket FMV Huvudavd flygmateriel 1986
-
Aktuella
beskrivningar
-
Flygplan 37
VIGGEN av Stridsberg.
-
System 37 Viggen
-
Svensk
Flyghistorisk Förening. SFF
|