-
En serie av händelser
gav oss möjlighet att fotografera och dokumentera en sats med äldre
fjärrskriftutrustning för armén. Det har resulterat i en artikel
"Stationsutrustning 3 och 32 med Fjärrskrivmaskin
308B"
-
Som säkert många uppmärksammat har vår styrelseledamot Göran Hawée
försett AEF med många högklassiga artiklar inom flygavioniken. Nyfiken
på vem Göran är? Läs denna artikel
publicerad i tidskriften TIFF nummer 3 2019.
-
Henry
Fellhammar har skrivit artikeln
"Luxor Radio 1923 - 1979. 100 år sedan start"
Det är nämligen 100 år sedan "Firma Radiofabriken Luxor, Axel Holstensson"
startades i Motala.
-
Hört talas
om Trådradio? Att utnyttja kopparnätet för annat än
telefoni, som i våra dagar för ADSL- trafik, var när allt kommer omkring
inte ett helt nytt tänk.
Redan 1946 kunde man.......
-
Läs historien om
"Carl-Gustaf
von Rosen, flygare med ett äventyrligt liv"
Skrivet av Henry Fellhammar.
-
Telefonhistorien.
Tekniska Museet och Telemuseum har gett ut ett
häfte som heter
"Telegrafen - Telefonen" "Ur Uppfinningarnas bok".
I häftet finns kapitlet
"Telefonen" ur
1896 års upplaga. Vi har skannat första delen av kapitlet om
Telefonhistorien.
-
Från frimärksamlare till filatelist. Vår medlem Ulf Edén är,
utöver att vara vår arkivarie, en hängiven filatelist och tillika
sekreterare i
Arboga
Frimärksklubb. Ulf hade noggrant planerat ett föredrag om sin frimärkshobby den 7/4 i
vår lokal. Föredraget blev tyvärr inställt på grund av coronapandemin. För att inte hans nerlagda
jobb ska vara förgäves, publicerar vi föredraget här i pdf-format.
-
Liksom inom AEF har man i
Grönköping
upptäckt att om man digitaliserar och lägger ut i "molnet" har man löst
många problem. Men alla gillar det inte.
-
Kära
Örebroare!
Från firandet i Arboga av 550-årsminnet av Arboga
möte, Sveriges första riksdag 24/5 1985
Kung Carl XVI Gustaf säger
i sitt tal ”Kära örebroare...” och rättar sedan till sitt misstag.
Olof
Palme håller
hyllningsanförande till den svenska demokratin.
Ingemund Bengtsson överlämnar
i gåva från riksdagen en bronsrelief, en kopia av en minnestavla över
riksdagsjubileet 1935.
2 minuter lång video från Youtube.
https://youtu.be/jlIl2XT2XU8
-
Amerikanskt slanglexikon. Amerikansk teknikerslang dyker ofta upp i de populärtekniska amerikanska magasinen och
ställer till trassel för den som hjälpligt behärskar engelskan men knappast
har trängt in i den amerikanska slangens djungler. Ur Teknik för Alla 1947
-
Fel på Oltronix D400?
Med hjälp av schemor från AEF lyckades medlemmen Lars Berggren laga ett
sådant aggregat. I ren glädje skrev han ner några
felsökningstips.
-
Misstag upprepas!
Tre Skilling Banco var ett misstag på 1850-talet. 105 år senare gjorde HP
ett annat.
-
Vårt stora arkiv av unika dokument har upptäckts av besökare från hela
världen. Vår bibliotekarie får många förfrågningar om kopior ur arkivet som
han besvarar snabbt. Läs vad några nöjda
"kunder" skriver.
-
Personaltidningen Bergtrollet (1950-1973) innehöll många lustigheter. Vi har
börjat publicera ett urval av dessa. Här är några.
-
Koaxialkablar
finns som bekant med flera impedanser. Vanligast är 50 ohm som i praktiken
är standard inom mätinstrumentområdet.
Men varför just 50 ohm?
-
Några sidor ur
Hobbyförlagets katalog från 1955 där bl.a. flygradiostationerna
FR-III och FR-V annonseras. Ett tidsdokument!
-
Här kommer några tips om norsk militärhistoria.
Titta och träna lite norsk!
-
Läs en intressant
skriftväxling
mellan vår medlem Jonny Rosenquist och författaren till boken IT-gryning,
Tord Jöran Hallberg.
-
Tio originella tidsdokument i form av
bildkollage har
skänkts till AEF av Bernt "Macke" Edin. Bildkollagen är uppsatta som tavlor
i föreningslokalen.
-
Utvecklingen av tekniken för lagring av information
har gått oerhört snabbt. Vanligen brukar utvecklingstakten beskrivas med Moores lag.
Det finns dock andra sätt att beskriva
utvecklingen på!
-
Sverige var tidigt ute med datorer. Redan 1953 var BESK i drift.
Läs mera!
-
Uttrycket WYSIWYG
I datorns barndom var det ett betydande utvecklingssteg enbart vid tanken
att vad vi såg på en dataskärm skulle direkt kunna reproduceras på ett
papper.
Men även innan dess fanns samma behov inom den grafiska branschen.
Behovet att visa en
annonsutformning för en kund innan den uppenbarades på en tidningssida var
uppenbar. Ur detta växte det en mycket tungrodd verksamhet fram inom det
grafiska området. Men det fanns specialbegåvningar.
-
Militära statshemligheter.
I sin bok Flyginstrument på Malmen 1919-1999 berättar
Lars-Erik Larsson i kapitlet Militära statshemligheter om en händelse
som inträffade 1957.
En polsk officer hade flytt med en Mig 15 och nödlandat i Halland.
Flygplanet skulle återlämnas till Polen men först skulle det i största
hemlighet undersökas av Flygvapnet.
-
En karta över programmerarens snåriga värld.
-
En
artikel från tidningen FLIGHT International om FFV, Saab, Aga, Bofors,
Philips, LME, Satt, Stansaab
och SRA den 14 dec 1972.
Engelsk text.
-
Att sia om framtiden bör man undvika
Detta gäller inte minst
inom dataområdet. Men, vem hade kunnat förutse Internet?
Här några citat från några förståsigpåare:
-
Jag tror att det
finns en marknad i världen för kanske fem datorer.
IBMs styrelseordföranden,
Thomas Watson, 1943
-
Datorer behöver i
framtiden inte väga mer än 1,5 ton.
Popular Mechanics, 1949
-
Det finns ingen orsak
till att någon skulle vilja ha en dator i hemmet.
Ken Olson, styrelseordförande för Digital Equipment, 1977
-
Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i
längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att
surfa på nätet.
Ines Uusmann, kommunikations- och IT-minister,
1997
-
Läs om ett
italienskt monument över
världsrekordet 709,209 km/h som registrerades den 23 oktober 1934 av
underofficeren Francesco Agello i ett
Macchini MC-72 sjöflygplan.
-
Ur
Motmedel inom
svenska flygvapnet 1950-2005 av Bengt Bergkvist
saxar vi följande underfundiga kommentar.
Radiostörtillsats
”Störning
alstrades av en normal FR-7 flygradio som modulerades med en av FOA
framtagen triodbaserad batteridriven brusgenerator. Den flögs under
flygvapenövningen 1952 men flygvapenchefen hemförlovade utrustningen med
hänsyn till dess goda funktion”.
Slutsats: Motmedel och flygsäkerhet är vanligen inga parhästar.
-
En annorlunda och kul
dataordlista.
-
I TIFF 1970 nr 1 blir man påmind om hur många ord vi använder som vi inte
har en aning om varifrån de kommer.
Mach, Macken och Makadam avhandlades med finess
i denna artikel.
Dessutom, vem kände till att
svensk mätteknik var inblandad
-
En av våra medlemmar har skänkt en lödkolv som värms upp med blåslampa, fabrikat Optimus nr
39.
Att den hör hemma i våra samlingar är självklart genom den starka anknytningen
till Arboga. En av Arbogas stora söner Carl Richard Nyberg, (1858 - 1939)
fick patent på blåslampan år 1881. Läs mer
och se bilder!
-
Spaningsradar PS-41 i
Kongo
I dessa dagar är internationella
insatser på tapeten.
Många överraskningar och nya problem kommer säkert att dyka upp för
deltagarna.
Men som alltid - nya problem, nya lösningar.
Den minnesgode läsaren kommer säkert ihåg att Flygvapnet senast var i elden
var i Kongo under åren 1961 – 1963 och dessutom med eget förbandsnummer -
F22.
Om detta står att läsa på vår webbplats under
Flygvapnet > Flottiljer > F22
Vår medlem K-G Andersson har dokumenterat PS-41
utförligt dels här hos AEF
i två notiser, dels i en
artikel
hos FHT . Där beskrivs en omgruppering av en PS-41 i Kongo. Här ställs man
inför ett nytt problem som får en ny lösning.
K-G skriver följande:
”Den
nya stationen upprättandes på flygfältet i Elizabethville i den medföljande
trähyddan, bland flygplansvrak och bråte. Detta var ingen lämplig
uppställningsplats varför ny rekognoserades närmare fältgränsen. Dessutom
hade termiterna börjat ta itu med golvet utan fördröjning.
Någon har sagt att kan man inte besegra
sin fiende får man alliera sig med honom. Om det var detta, eller strävan
att få upp stationen i höjden för bättre prestanda kan väl diskuteras men
man beslöt utnyttja en tre våningar hög termitstack som plattform.
Högst upp grävde man ur ett rum där stationen ställdes, insvept i
presenning, medan kraftaggregatet fick stå kvar på marken. I stacken högg
man sedan upp trappsteg och med hjälp av bambustänger m.m. förstärkte man
trappan till en någorlunda säker transportgång. Problemet var att vid regn
blöttes den lerliknande stacken upp och hotade tillintetgöra hela
plattformen. Lösningen på detta blev att man svepte presenningar kring
myrstacken. Vid foten av stacken anordnades en liten expedition med väggar
av bambu och ett plåtskrivbord - termitsäkert. Hyddan utnyttjades nu som
verkstad medan PPI och radarobservatörsplatsen inreddes i en hydda som hade
de tomma antennburarna som stomme och presenning som väggar och tak”.
Av detta kan man lära; Om inte kartan och terrängen stämmer överens – så
gäller terrängen.
